Hjalmar Söderbergs Konfektion

Hjalmar Söderberg

Textilindustrin, som utvecklades ur hantverket, blev i Uppsala inte särskild långvarig. Den fanns i cirka 70 år mellan 1900 och 1970 och den var som allra störst under åren kring 1950. Då sysselsatte textilindustrin i Uppsala cirka 1 100 arbetare, merendels kvinnor. I Uppsala var textilindustrins utveckling i allt väsentligt avhängigt en handfull företag, Hj. Söderbergs, Upsala kappfabrik, Upsala Sidenväveri, Berglöfs trikåfabrik och Upsala bandväveri. 

AB Hjalmar Söderberg

Den 1 september 1885 upplystes Tidningen Upsalas läsare om att handlanden Hjalmar Söderberg öppnat en garn-, sybehörs- och vävnadsaffär i gården Vaksalagatan 13. Det var en ringa början till en verksamhet, som successivt skulle utvecklas till att bli en av Sveriges större konfektionsindustrier. I dag finns Stadshuset på den adressen. Redan från första början fick rörelsen god fart och företaget utvecklades snabbt till att bli det största textilföretaget i Uppsala och så småningom ett av de större i Sverige. Behovet av nya och större lokaler tilltog och ganska snart kunde företaget flytta till större lokaler i den intilliggande fastigheten Vaksalagatan 15. 

Det sägs, att idén till att ge sig in i konfektionsbranschen fick han av en fröken Lundqvist, som sydde välsittande kläder åt Hj. Söderbergs barn.

-  När fröken Lundqvist kan sy så fina kläder till mina barn, varför kan inte då vi gemensamt sy kläder till alla barn i Sverige?

Hj. Söderbergs på Vaksalagatan 14

Som den sanne entreprenör han var sydde han med fröken Lundqvist hjälp upp en kollektion av barnkläder, som han reste runt i landet och visade upp för branschens folk. Lovorden var många så han bestämde sig för att åtminstone försöka. Året var 1896 och Hj. Söderberg kände sig mogen att starta en fabriksmässig tillverkning av kläder. Lämpliga fabrikslokaler fann han på Dragarbrunnsgatan 65, bara något hundratal meter från butiken på Vaksalagatan.

Industrialiseringen

1907 bildades ett särskilt bolag för konfektionen. Då bildades AB Hjalmar Söderberg. Detaljhandelns firmanamn förblev Hjalmar Söderberg, Herrkonfektions- och Ekiperingsaffär. Manufakturaffären på Vaksalagatan 15 övergick senare till att bli en specialaffär i herrekipering och herrkonfektion.

Den industriella verksamheten flyttades 1896 till lokaler med adress Dragarbrunnsgatan 65. Till en början var det en tämligen oansenlig tvåvåningsbyggnad, som under årens lopp några gånger blev föremål för om- och tillbyggnad i takt med att produktionen ökade. En stor bygginvestering genomfördes 1935 och det var då fabrikskomplexet i hörnet Dragarbrunnsgatan och Kålsängsgränd skapades på riktigt och där var alla tekniska resurser som krävdes för en modern konfektionsindustri väl tillgodosedda.

Modern organisation och högsta tänkbara planmässighet var kännetecken för det arbete som utfördes vid symaskinerna. De nya lokalerna var ljusa och luftiga och utrustade med bästa tänkbara hygieniska förhållanden; allt för att skapa förutsättningar för en fullödig arbetsprestation. Ökad trivsel i arbetet och ett kraftigt förbättrat produktionsresultat blev resultat som inte lät vänta på sig.

Bolaget fick här plats med en stor avdelning för herrkläder, men också avdelningar för gosskläder och damkappor. En viktig detalj i produktionen var skapandet av modellerna (design säger vi idag) som skulle ge Söderbergskläderna ökat värde och popularitet. Här var Hj. Söderbergs tidigt ute och lade mycket tid, möda och pengar på den detaljen. 

Syfabriken lyckades också få en betydande avsättning för sin tillverkning väl spridda över hela landet. I företaget sysselsattes vid den tiden drygt 500 arbetare, det stora flertalet kvinnor. 1939, vid andra världskrigets utbrott, fick företaget stora beställningar av kläder till den svenska armén. För bolaget innebar det tillskottet att 1940-talet upplevdes som en lysande period i företagets historia. Och trångboddheten i fabriken i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Kålsängsgränd, gjorde att funderingarna kring en ny fabrik mer och mer aktualiserades.

Erik Söderberg

Erik Söderberg tog över ledningen

1933 gick företagets grundare, Hjalmar Söderberg, ur tiden. Merparten av sin tid lade han på sina två företag, konfektionsindustrin och ekiperingsbutiken. Men han fick även tid över för såväl kommunala (ledamot av stadsfullmätige och drätselkammaren) som filantropiska spörsmål (aktiv i nykterhetssakens intresse). Hans omtanke om sin personal kom bl.a. till uttryck i att han öppnade en sparkassa för de anställda till vilken bolaget lämnade frikostiga bidrag.

Efter Hjalmar Söderbergs död 1933 övertog sonen Erik Söderberg, f. 1888, ledningen för syfabriken medan brodern Gösta förestod butiken. På tillverkningsprogrammet fanns då herr- och gosskostymer, ytterplagg och blazers samt kappor och dräkter för damer och flickor. Antalet anställda arbetare i företaget, som då också hade fått filialfabriker i Lövstabruk och Örbyhus, uppgick då till drygt 600 personer varav merparten på alla tre ställena var kvinnor. Den omfattningen på personalstyrkan behöll företaget fram till början av 1950-talet. Firman tillverkade då cirka 150 000 plagg årligen och aktiekapitalet uppgick till 960 000 kronor.

Produktionen av kläder till den svenska armén ledde till att 1940-talet kom att bli ett lysande decennium för företaget och plötsligt var trångboddheten i fabriken i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Kålsängsgränd ett faktum. Behovet av en ny fabriksanläggning blev påtaglig och man beslöt att bygga en ny anläggning i stadsdelen Boländerna med adress Bergsbrunnagatan 1.

Industribyggnaderna

• Kungsängen 9:7; hörnet Dragarbrunnsgatan/Kålsängsgränd 

Här rör det sig om sammanlagt sju byggnader, som tillsammans hade ”årsringar” från 1860-tal till 1950-tal (byggnaderna finns fortfarande kvar och har sedan 1970 hunnit få ytterligare några ”årsringar”). Under den perioden byggdes vid skilda tillfällen nya hus, först längs Dragarbrunnsgatan och senare längs Kålsängsgränd. Den äldsta byggnaden, som idag är ett gårdshus och inte syns från gatan byggdes 1867 och där rymdes då bostäder, skola och kontor. Konfektionsindustrin kom in i bilden 1895 och blev kvar där till 1950.

• Boländerna 8:1; Bergsbrunnagatan 1 

Det var i juni 1950 som Hj. Söderbergs Konfektion kunde flytta in i en då nybyggd fabrik på Bergsbrunnagatan. Den nya fabriken, som byggdes i ett plan, ansågs vara ett under av modernitet. Fabriken består av fem huskroppar med olika funktion och egen karaktär i fråga om form, tak och fönster. I den mån man kan tala om någon dominerande byggnadsstil så är nog en tidstypisk folkhemsstil det som ligger närmast där man förenar traditionell form med funktionalismens praktiska detaljer.

• Filialen i Örbyhus

1935 byggdes AB Hjalmar Söderbergsyfabrik i Örbyhus, en filial till den fabrik man redan hade i Uppsala. I bygden – Örbyhus med omnejd – fanns en kader av hemsömmerskor som fick jobb i den nya fabriken.  Syfabriken ledde också till att Örbyhus fick ett för orten relativt kraftigt befolkningstillskott eftersom ”många flickor från framför allt Norrland sökte sig till Örbyhus för att bli syhästar", som man sa på bygden.

Slutet

1958 försattes företaget i konkurs. Det fanns de som sade att firman hade förbyggt sig. Någon sanning kan det nog ligga i detta men än viktigare var nog den allt hårdare internationella konkurrensen, bl.a. till följd av de kriser som följde i spåren av Koreakriget. Det kriget ledde till att företaget inte längre kunde hävda sig internationellt på samma sätt som tidigare. Lönsamheten, som redan tidigare var svag, försämrades nu än mer och under senare delen av 1950-talet började företaget att successivt avveckla sin verksamhet i Uppsala.  1958 lades större delen av verksamheten ned i Uppsala medan en mindre del flyttades till filialen i Örbyhus. 

AB Hjalmar Söderberg var ett familjeföretag och ägdes i allt väsentligt av grundaren Hjalmar Söderberg och hans familj.

Aktiekapitalet, som 1907 uppgick till 116 600 kr hade 1920 ökat till 960 000 kr och på den nivån förblev aktiekapitalet fram till företagsavvecklingen 1958. Noterbart är att under några år före avvecklingen var aktieutdelningen i företaget större än den redovisade årsvinsten.

AB Hjalmar Söderberg blev aldrig de stora vinsternas företag. Under åren 1920-1934 var årsvinsten ytterst liten. Vissa år gick verksamheten t o m med underskott. Det blev något bättre i mitten på 1930-talet och åren mellan 1935 och 1950 pendlade årsvinsten som regel kring 200 000 kr per år. Året 1950, som i efterhand framstår som det året då företagets utförsbacke startade uppgick omsättningen till 12 milj. kr och årsvinsten till 104 000 kr. Under resterande år under 1950-talet försämrades årsresultatet successivt mot ett nollresultat.