Bayerska bryggeriet i Uppsala

Henrik von Düben (1817-1889)

Vintern 1856/57 anlade den vetenskapligt utbildade friherren Henrik von Düben (1817-1889) från Rasbo ett bayerskt ölbryggeri i kv. Sandbacken på Svartbäcksgatan 13. För ändamålet hade han köpt tomten nr 2 i kvarteret av klädeshandlaren Henrik Söderberg, en gammal borgargård från slutet av 1700-talet.  Det var en plats som enligt von Düben var mycket lämplig att bedriva bryggeriverksamhet på. Omedelbart efter förvärvet lät han riva stall- och fähuslängorna vid Klostergatan för att bygga nya lokaler för bryggeriets behov.

Bryggerihuset lät han bygga i tre våningar med källare längs Klostergatan. Här rymdes de lokaler som erfordrades för att brygga s.k. bayerskt öl. I kvarteret fanns också byggnader för spannmålsmagasin, mälteri, torkplåt (även kallat "kölning", dvs. ett arrangemang som genom torkning stoppade groningen av spannmål), maltmagasin m.m. För den slutliga jäsningen användes en äldre iskällare inne på gården.

1860 bildade von Düben tillsammans med bryggmästaren Erik Abraham Didriksson det nya Bryggeribolaget von Düben & Co. Efter bara ett par år lämnade von Düben rörelsen och hans hälft i bolaget övertogs då av handlanden Erik Magnus Kellgren.

Henrik Wilhelm Söderman (1829-1901)

År 1865 sålds bryggerifastigheten med inventarier till det då nybildade Uppsala Bayerska Bryggeri AB och det företaget behöll såväl namnet som platsen och verksamheten så länge företaget existerade, dvs. ända fram till nedläggningsåret 1967.

Vid bildandet av bolaget fanns 39 aktieägare, däribland Henrik Wilhelm Söderman (1829-1901) och Frans Otto Törnlund (1829-1898), två borgare i staden som i större utsträckning än flertalet andra påverkade Uppsalas utveckling under det begynnande industrialiseringsskedet. H W Söderman utsågs till bolagets verkställande direktör. Andra stora aktieägare från starten var förre ägaren till Svartbäckens brännvinsbränneri, Carl-Eric Grönbeck och Gustav Algot Sandström.

Den förste bryggmästaren i det nybildade bolaget hette Pehr Sjögren. Han hade vissa svårigheter att lösa de bryggeritekniska problemen fullt ut varför styrelsen då och då nödgades konstatera att ölet var dåligt och ojämnt. Men företaget gick trots detta bra ekonomiskt och i produktionen koncentrerade man sig på maltdryckerna. Produktionen vid bryggeriet utgjordes till en början av bayerskt öl, svagdricka och sodavatten men kom senare att tillföras även andra drycker som t.ex. lageröl, pilsneröl, iskällarpilsnerdricka, gambrinus (svagdricka enligt pilsnermetoden), och porter.

Under perioden från 1870-talet och framåt byggdes ett flertal nya för produktionen viktiga byggnader, bl.a. ett stort stenhus till spannmåls- och maltupplag. Ritningarna till denna anläggning beställde bolaget från Chemnitz i Tyskland medan byggmästare Åsberg i Uppsala svarade för byggandet. 1881 uppfördes den stora magasins- och källarbyggnaden med gavel mot S:t Olofsgatan och 1908 byggdes fabriks- och kontorslokaler för Apotekarnas Förenade vattenfabriker, som Upsala Bayerska Bryggeri var en av initiativtagarna till. Samtidigt förbättrades hela tiden bryggeriinredningen.

 

1966 lades bryggerirörelsen ned. Och Uppsala blev ännu en industri fattigare. I dag rymmer kvarteret bl.a. Uppsalas stadsbibliotek, stadsarkiv och folkrörelsearkiv. Carl Nyréns arkitektur kom här att innebära ett nytt och uppseendeväckande inslag i stadsbilden. Det röda teglet påminner om den ståtliga magasinsbyggnad som revs för att ge plats åt det nya. Två vackra äldre hus mot Svartbäcksgatan har bevarats så som de såg ut på 1860-talet och ingår nu i biblioteket. Likaså finns bryggerihuset längs Klostergatan bevarad.

***********

Det är många kommunpolitiker som i efterhand vill göra gällande att det var just de som åstadkom den fina bibliotekslösningen. Sanningen är dock att det var Gunnel Arrbäck (FP) som under senare delen av 1970-talet såg till att förslaget kom fram och att det fick den fina lösning biblioteket har ännu idag. Hon var ordförande i bibliotekskommittén och drev fram förslaget, delvis i strid med mig som på den tiden var finanskommunalråd. Jag tyckte att kommunen borde ha byggt om EPA-varuhuset vid Vaksalagatan. Så blev det nu inte. Att Gunnel Arrbäck senare blev min hustru gör väl inte historien sämre.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Hans Mählberg | Svar 03.11.2014 21.15

Grudd Anna träffade där den tyske bryggmästaren Leonard Zorn och sedan föddes sonen Anders Zorn !

Hans Mählberg | Svar 03.11.2014 21.13

Vid Bayerska Bryggeriet borde finnas en notis om att där arbetade Grudd Anna Andersdotter från Mora som buteljsköljerska.

anna | Svar 30.05.2014 18.48

Jag räknar med att handlaren som köpte von Dubens del var Henrik Magnus Kjellgren C E Grönbecks måg. I övrigt ypperligt. Tips Addebodaarkivet.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS