Matthias Dubois Bageri & Konditori-Etablissement

Matthias Dubois

Matthias Dubois Bageri & Konditori-Etablissement grundades 1885 av Matthias Dubois i lokaler vid Vaksalagatan 12. Här drev han sin i Uppsala så välkända bagerirörelse som på sin tid ansågs vara det förstklassigaste som dittills funnits i staden. Detsamma gällde Dubois Konditori, som också det på sin tid var stadens största och finaste konditori där serveringslokalerna vid Vaksalagatan var synnerligen omtyckta och välbesökta. För många uppsalabor var namnet Dubois (du’bo’a) svårt att uttala så i Uppsala sa man rätt och slätt ”Dybossen”.

Men redan innan Matthias Dubois, 1848-1929, etablerat sig vid Vaksalagatan hade han varit egen företagare. Redan 1873 arrenderade hans bagarmästaren Carl Åbergs Bageri och Konditori på Övre Slottsgatan 12 i vilket företag han dessförinnan hade haft en anställning som bagare. Carl Åberg hade då, 1873, flyttat sitt bageri till Svartbäcksgatan 4 för att senare flytta det till Svartbäcksgatan 38 (senare ändrat till nr 40).

Matthias Dubois var av gammal vallonsläkt. Han föddes i Ullsarby i Morkarla.  Vid 14 års ålder sattes han i lära hos bagarmästare Almqvist i Östhammar. År 1859 flyttade han till Uppsala där han fick en anställning hos bagarmästare Andersson på Smedsgränd. Här stannade han i åtta år och lärde till gesäll. Gesällvandringen ledde till Danmark där han i åtta år arbetade på olika bagerier och konditorier innan han återvände till Uppsala och fick anställning hos bagarmästaren Carl Åberg. 1873 arrenderade han dennes bageri och konditori vid Övre Slottsgatan 12 för att vid årsskiftet 1884/85 starta ett eget företag, Matthias Dubois Bageri & Konditori-Etablissement vid Vaksalagatan 12.

Spisbrödstillverkning

Bageriet och spisbrödsfabriken på Vaksalagatan 12 (inne på gården) tillverkade spisbröd, knäckebröd, vetebröd, kaffebröd och konditorivaror, sötsura limpor, grova ankarstockar och även paltbröd.

Spisbrödfabriken grundade han 1903. På 1920-talet utrustades fabriken med elektriska ugnar. Fabrikens kapacitet uppgick då till cirka 2 000 kg spisbröd per dag. Spisbrödet packades i stora pappsäckar om 20 kg och kördes till kvarnägare i Uppland och Västmanland och som betalning fick bageriet mjöl tillbaka. Rena byteshandeln således och det här pågick ännu långt in på 1940-talet, har uppsalabon och bagaren Arne Lund, som då arbetade på Dubois bageri, berättat för mig. För besväret att dela ut brödet till bönderna i trakten fick kvarnägaren 3 kr för varje 100 kg bröd.

År 1932 övertogs företaget av fabrikörerna Hilmer Engelbert Ljungberg och Sven Edvin Jansson. De sålde senare (1940) företaget till Hakonbolagen, som hyrde ut spisbrödsfabriken till ett konsortium i vilket bl.a. ingick två söner till Sven Edvin Jansson.

Dubois mjukbrödsbageri drevs vidare till 1956 då Sven A Gunnars med Borlängeföretaget Dalabagaren tog över och lade ned bageriet. Dalabageriet, som i stor utsträckning fortsatte att producera Dubois sortiment, flyttade samma år till andra modernare lokaler på Björkgatan.

Dalabageriet uppskattades främst för sina sirapslimpor med Gyllelimpan i spetsen och sina semlor (rekordet lär vara cirka 50 000 semlor till en och samma tisdag). Företaget producerade också – på 1970-talet – docent Gerda Nilssons något ”stampiga” men näringsriktiga ”matbespisningsbulle” till Uppsala kommuns skolmatsbespisning, men då hade Dalabagaren ömsat namn och blivit ICA-bageriet som i sin tur 1983 införlivades med bondeägda Skogaholms Bröd. Idag har även Skogaholms Bröd upphört med att baka bröd i Uppsala.

De byggnader, som rymde det Duboiska företaget försvann i samband med de omfattande rivningar som Uppsala stad genomförde på 1960-talet. Endast kontors- och affärshuset i hörnet av Kungsgatan/Vaksalagatan finns numera kvar och kan minna om det forna Matthias Dubois Bageri & Konditori-Etablissement.