Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB

Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB på Östra Ågatan 95.

Företaget Nordenstedt & Holm, som grundades 1879, var på 1890-talet en av Uppsalas största arbetsgivare med 24 anställda arbetare. I det företaget finner vi ursprunget till det företag som senare skulle bli det i Uppsala betydligt mera kända Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB på Östra Ågatan 95.

Men det var stadens cykelfabriker som på den här tiden i stor omfattning präglade metall- och verkstadsindustrin. Vid sekelskiftet 1900 fanns ett flertal cykeltillverkare, varav två kom att bli riktigt stora, AB Nymans verkstäder och Cykelfabriken Fram, eller ”Joffes” som företaget till vardags kallades.

Men här fanns också annan verkstadsindustri. Betydande sådana var nyssnämnda Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad med omfattande tillverkning av kylmaskiner, ångsprutor, pumpar m.m., Fabriks AB Osmunds med sina olje- och gaseldade industriugnar, Stål & Maskin med sitt smältverk, Nordviror med tillverkning av viror för pappers-, cellulosa- och wallboardindustrin m.fl., för att inte tala om den mångfald av bil- och cykelverkstäder, plåtslagerier, gjuterier, smidesverkstäder, karosseriföretag etc. som funnits och delvis fortfarande finns kvar i staden.  

 

 

Genom sin inriktning på produktion av kapitalvaror för att tillgodose såväl den övriga industrins som enskilda konsumenters behov blev verkstadsindustrin något av en nyckelbransch i det uppsaliensiska industrisamhället. Detta gäller än i dag även om den ”gamla” sortens industri som näring betraktad inte längre sysselsätter särskilt många uppsalabor. 

Året 1899 anses också vara tillkomstår för Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB. Då blev rekonstruktionen av det ursprungliga företaget, Nordenstedt & Holm, klar. I samband med detta gjordes företaget också om till aktiebolag.

Aktiekapitalet uppgick vid starten till 60 000 kronor och det var den dåvarande huvudägaren disponenten C Ekendahl som gjorde om företaget. Han blev också dess förste verkställande direktör. Vid denna tidpunkt hade företaget ett 15-tal anställda arbetare och man levererade ca 115 ton gjutgods per år. Till en början bestod produktionen enbart av gjutgods av tackjärn men kom senare att även omfatta tillverkning av bl.a. kylmaskiner, som kom att bli företagets stora produkt, tegelpressar till tegelbruken, pumpar och ångsprutor m.m. 

År 1902 efterträddes C Ekendal som VD av disponenten A Wulf, som två år senare efterträddes av ingenjören Anders Johan Granell. Med Granell som chef för företaget påbörjades en omfattande utbyggnad. Anders Johan Granell blev kvar i sin chefsbefattning till 1922 då han efterträddes av sin son Klas Erik Granell.

Under far och son Granells tid utvecklades företaget enormt. Det var under deras tid Tullgarns började tillverka kylmaskiner, ångsprutor, pumpar, renhållningsmaskiner, septiska tankar m.m. 1910 levererades den första kylmaskinen. Den gick till Stenbockens Bryggerier i Malmö där kylanläggningen var i drift i drygt 40 år.

Kylanläggningen till Sveriges första konstisbana, Johanneshovs idrottsplats i Stockholm, levererades av Tullgarn. På den tiden, 1940-talet, hade Tullgarns cirka 160 arbetare anställda. Det som nu är Hovet var sedan 1920-talet en idrottsanläggning som hette Johanneshovs Idrottsplats. 1962 nyinvigdes Johanneshovs Isstadion som Sveriges största inomhusrink för ishockey. Under 2002 fick Hovet en rejäl ansiktslyftning och är idag en multiarena som nyttjas till både sport, konserter och företagsevenemang.

Kärnmakare Gustav Gjertz i arbete vid Tullgarns

Efter andra världskrigets slut exporterade Tullgarns kylanläggningar i relativt stor skala till länder som Spanien, Portugal, Frankrike, Italien och Polen.

1955 såldes Tullgarns till ASEA i Västerås som lade ett bud på företaget som Klas Erik Granell inte kunde motstå; ett positiv skambud skulle man kunna säga. På ASEA bestämdes relativt omgående att kylmaskinstillverkningen vid Tullgarns liksom den de själva hade vid det ASEA-ägda STAL i Finspång skulle upphöra. All kylmaskinstillverkning koncentrerades sedan till Norrköping. Det beslutet väckte stor bitterhet hos de anställda i Uppsala. De hade svårt att lyssna till ASEA:s tal om strukturrationalisering. De tyckte det var en olycka att ASEA fick ta över Tullgarns,

Det var alldeles uppenbart, att ASEA såg Tullgarns som en besvärlig konkurrent som det gällde att få bort från marknaden så fort som möjligt. Avrustningen av Tullgarns inleddes omgående och några år senare - 1961 - var det dags för den sista smältan att rinna ur ugnen hos Tullgarns gjuteri & mekaniska verkstads AB. De 95 arbetarna och 15 tjänstemännen var upprörda och hade svårt att förstå vad som hände.

Gjutaravdelningens kassör Kalle Engström

Gjutaravdelningens kassör Kalle Engström fångade måhända situationen bättre än någon annan när han som företrädare för personalen sade:

- Det här är verkligt upprörande. Vi har haft beställningar för flera miljoner som de (ASEA) skickat bort. De har rationaliserat, inköpt nya fina maskiner som knappt kommit till användning. Några av de nya ugnarna har aldrig blivit använda. Ändå lägger de ned både verkstaden och gjuteriet. Vi arbetare har väldigt svårt att förstå den här sortens företagspolitik.

Fredagen den 17 mars 1961 levererade smältgrytorna vid Tullgarns för sista gången sitt flytande järn till formarna och järnet blev hjul för remskivor, detaljer i kylaggregat och personliga souvenirer som arbetarna tillverkade åt sig själva. Ingen i gjuteriet nappade på ASEA:s erbjudande om arbete i Västerås eller Stockholm. Sex man blev kvar i yrket och flyttade till ett gjuteri i Stäket. Resterande del av arbetsstyrkan sökte sig andra utkomstmöjligheter i Uppsala.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

roland agius | Svar 25.01.2015 20.53

Trevligt att höra av dig; det har gått några år sen sist.

Kerstin Gjertz | Svar 25.01.2015 19.27

Hej Roland! Tack för att bilden på min pappa Gustav Gjertz eller Gösta som han kallades, fick komma med i din bok där du skriver om Tullgarns gjuteri.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

09.07 | 21:54

Hej
Nu har Nils V Sterners grav överlåtits till NN. Hur tycker du att Uppsala bevarar sitt kulturarv på andra sidan?

...
14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS