Västra Åkanten, som en gång var Uppsalas första
industriområde. Så här ser det ut idag men
mellan 1612 och 1702 fanns här ett industriellt bruk
Uppsalas förmodligen första industriområde uppstod på Västra Åkanten, med universitetet som huvudman, mellan Fyristorg och Sankt Olofsgatan. Här fanns mellan 1612 och 1702 förutom 1280-talets mjölkvarn
på Holmen även ett mindre vattendrivet pappersbruk (papperskvarn), ett likaledes vattendrivet sågverk (sågkvarn), en vattendriven mekanisk inrättning (Kopparhammaren), ett bössgjuteri och ett antal hantverk av skilda slag.
Det var inte några stora anläggningar. Alltsammans fick plats inom max 100 löpmeter på Västra Åkanten mellan nuvarande Upplandsmuseet och Saluhallen. Idag används området för en sommarservering
där vår ungdomar sitter och språkar över ett glas vin eller en öl utan att ha en aning om att de sitter på Uppsalas första riktiga industriområde.
Områdets historia och utveckling började
med att kung Karl IX gav en tysk invandrare vid namn Arnoldt Schlodt (i Uppsala kallades han Arent Slott) i uppdrag att med allmänna medel bygga en industriell anläggning vars hjul skulle drivas av Salaåns ström (Sala Fluvius).
Kung Karl IX:s tanke var att anläggningen skulle byggas längre ned, söder om staden. Så blev nu inte fallet. Gustav II Adolf ändrade på förutsättningarna och kungen bestämde år 1612 att "Bruket" skulle
anläggas i själva Uppsala på den plats där "domkyrkan tidigare hade haft en hytta för framställning av koppar". Och det var just här på Västra Åkanten. Den 18-årige kungen ansåg att utbildningen
borde varvas med praktisk erfarenhet och - till skillnad från dagens skolpolitiker, som säger sig ha samma uppfattning - såg han till att det blev så också.
Det här bruket på Västra Åkanten
fick ingen större betydelse för näringslivet i staden. Däremot var det en viktig kugge i den praktiskt lagda akademiska utbildningen. Pappersbruket fick dock en viktig betydelse med tanke på att det kom att representera svensk
pappersindustris födelse. Det hade visserligen gjorts tidigare försök på olika håll i landet, men det här bruket var först i landet med att industriellt åstadkomma papper. (Har vi någonsin i en turistbroschyr
för Uppsala fått läsa att svensk pappersindustri föddes här på Västra Åkanten i Uppsala?)
Pappersbrukets främsta uppgift var att förse universitetet med papper. En av de första pappersmakarna
hette Hans Obenher, som då och då klagade över att han på grund av vattenbrist inte kunde framställa något papper. Och när han lyckades åstadkomma papper så var det papper av relativt låg kvalitet.
Vattenbristen var uppenbarligen ett problem för flera av pappersmakarna som under årens lopp hade problem med vattentillgången. På 1660-talet hette pappersmakaren Johan Weiser och han fick flera gånger stänga pappersbruket
till följd av vattenbrist.