Bygg.firm. Kalle Johansson, "Tysta Kalle"

Vaksalagatan 31. Här bodde byggmästaren själv med sin familj

Bostadsbyggandet under 1930- och 1940-talen genomfördes så gott som uteslutande i byggmästarregi. Till att börja med oftast i egen regi, för egen förvaltning eller för försäljning, men från senare hälften av 1940-talet alltmer på entreprenad. Förändringen skedde i takt med att privilegierade skattesubventionerade kommunala bostadsbolag växte fram som ett resultat av 1947 års bostadspolitiska beslut. Med det beslutet försvann ”folkhemmets” hus, smalhus och lamellhus med måttliga våningstal men också kvalitetsbyggandet. 

Om man kan tala om portalfigurer i socialt medvetet bostadsbyggande i Uppsala hör Kalle Johansson, "Tysta Kalle", dit. Han blev en slags garant för att byggandet hanterades av skickliga yrkesmän som stod marknaden nära. För Kalle Johansson var måttstocken att han själv skulle kunna bo i vilken lägenhet som helst som hans företag byggt. "Kan jag inte det vill jag inte heller tillverka den", brukade han säga.

Byggmästare Kalle "Tysta Kalle" Johansson

Timmermannen Karl Johansson – ”Tysta Kalle”

Året var 1907. Timmermannen Karl Johansson blev kvar i Uppsala av en händelse, då han tillsammans med en arbetskamrat, Gustaf Lundqvist (senare också byggmästarekollega) var på väg till Norrland för att söka arbete vid Porjus vattenkraftverk. De kom närmast från Stockholm där de arbetade vid ett bygge på Birger Jarlsgatan. Timpenningen var då 55 öre och en middag kostade 35 öre. I Uppsala övernattade de hos en syster till Gustaf Lundqvist. Hos henne fick de besked om att det fanns arbete i Uppsala, bl.a. på Telegrafstationsbygget. Planerna ändrades och de båda yrkeskamraterna stannade i Uppsala.

Efter Telegrafstationen fick de jobb med att bygga manskapskaserner vid I 8 infanteriregemente. Där arbetade de tillsammans med sina senare byggmästarekolleger, snickaren Gottfrid Lindgren och muraren Olle Engqvist. Byggmästaren hette Björkman och lagbasen kallades ”Ålands-Pelle”.

Samtidigt passade han på att ta en del teoretiska kvällskurser inom byggnadskonsten på Tekniska skolan i Uppsala och per korrespondens med bl.a. en ”byggmästarekurs” på Osby korrespondensinstitut.

Kalle Johansson var en stridbar person och kom att engagera sig i fackföreningsrörelsen. Han fick många förtroendeuppdrag och blev så småningom ordförande för Svenska Träarbetareförbundets avdelning i Uppsala. Från den funktionen fick han ”silkessnöret” redan efter ett år. Han var alltför självsvåldig och tystade ned medlemmarna när de vill yttra sig. Det var då han fick smeknamnet ”Tysta Kalle”. Under storstrejken 1909 var han ordförande i den s.k. kontrollkommittén.

"Blåkulla" vid Salagatan var "Tysta Kalles" första större entreprenad som egen företagare
Bostadshus från 1930-talet vid Strandbodkilen, "Tysta Svängen" i folkmun
"Hugolund" i hörnet Väderkvarnsgatan-Hj. Brantingsgatan, ett typiskt "folkhemshus" med signum KJ-Bygg
NTO-lokalen i Peterslund var ett hus som betydde mycket för "Tysta Kalle"

Byggnadsfirman grundade han 1920. Företaget, som fram till 1957 drevs som enskild firma, blev 1957 aktiebolag. Det nya bolaget kom att heta KJ Bygg och hade då cirka 270 anställda. I samma veva blev sonen Nils Jorild VD för företaget. Under åren 1920-1985 kom företaget att bygga cirka 14 000 lägenheter i Uppland, merparten i Uppsala där företaget också hade sitt huvudkontor. 1985 blev företaget uppköpt av ABV (i dag NCC).

Som många andra av "folkhemmets byggmästare” kom Karl Johansson från kretsen aktiva byggnadsarbetare. Fram till 1920 arbetade han som timmerman på olika byggen i Uppsala och som den stridbare person han var kom han också att engagera sig i fackföreningsrörelsen där han under ett år var ordförande i Svenska Träarbetareförbundets avd. i Uppsala. 

När byggnadsfirman senare i stor omfattning byggde bostadshus i korsningen Väder-kvarnsgatan/Strandbodkilen döptes detta gatukors av folkhumorn till "Tysta Svängen".

Nykterhetsmannen

När det var dags för Kalle Johansson att lämna barndomshemmet för att börja arbeta som smörgåsnisse på Norbergs Hotell fick han till sin mor avge ett löfte om att aldrig någonsin smaka något ur de flaskor som fanns på hotellet. Det blev ett löfte han höll livet ut.

Som nykterhetsman verkade han inom N.T.O. så länge han levde. Templarlokalen i Peterslund var hans verk. Han ritade huset och han fungerade som arbetsledare då huset byggdes med ideell arbetskraft. Huset finansierades med ett lån i Upsala Sparbank med borgensmän som borgmästare von Bahr, direktör Anders Strandberg, skofabrikören Lars-Erik Larsson, direktör Eric Lindvall och tingsdomare Johan Åström. 

Bankdirektören Jönsson på Sparbanken sägs ha blivit högeligen imponerad och yttrat "att här har vi hela Uppsalas kapital samlat".


Bostadsbyggaren

Som bostadsbyggare hade Kalle Johansson som så många andra börjat med att bygga villor åt enskilda uppdragsgivare. Ofta ritade han husen också. Merparten av villorna byggdes i Svartbäcken, vilket gjorde att många till en början talade om honom som "Svartbäcksbyggaren".


Den första större entreprenaden fick byggnadsfirman 1920 då man fick uppdraget att genomföra grundarbetena till Upsala-Gävle Järnvägars personalbostadshus vid Salagatan. Det huset kom senare i folkmunnen att kallas "Blåkulla". Grundarbetena utfördes så väl attfirman även fick bygga resten av huset på som det då hette "bok och räkning".

 
Kalle Johansson var en av de första byggmästarna i Uppsala som började intressera sig för bostadsbyggande i föreningsform. I Uppsala visade det sig senare att den formen av byggandehade god jordmån. Än i dag betraktas Uppsala som landets tätaste bostadsföreningsstad. 

Åtskilliga av dessa, S:t Olofsgårdarna, Hagbard, Astrid, Bruksgården, Midgård, Bergshöjden, Loke, Sigyn m.fl, byggdes av KJ Bygg. Nyheter som elektrisk spis, sopnedkast och balkong blev populära inslag i byggandet av föreningshus. Den första elektriska spisen provades t.ex. i köket hemma hos hustru Ruth i närvaro av elverkschefen och andra intresserade som avsmakade ”härliga bullar direkt ur ugnen”.


Byggarn med sina två söner


I början av 1940-talet trädde sönerna först Nils Jorild och ett par år senare Harry Jorild in i byggföretaget. Därmed var teamet "byggarn med sina två söner" ett faktum. 1985 såldes företaget till ABV men då hade Nils Jorild ett par år tidigare gått ur tiden. Kvar av det anrika företaget finns numera K J Förvaltning AB, som bildades av Harry Jorild i mitten på 1980-talet.

 

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Gunnel | Svar 14.02.2014 21.52

Har under hela mitt liv med Roland hört om Tysta Kalle och det är roligt att få det i sitt sammanhang.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS