Stål & Maskin - ett stålverk i Uppsala

Inte många Uppsalabor, och ännu färre de som ännu inte är Uppsalabor, vet att det under många år fanns ett stålverk i Uppsala, Stål & Maskin AB. Stålverket fanns i det bostadsområde som idag fått namnet ”Industristaden”. Som mest hade företaget drygt 150 anställda. Företagets varumärke bestod av två elefanter som drar en smidespress.

Stål & Maskin AB, som höll till på Sågargatan 5, grundades 1918 av Hjalmar Sanner och omfattade smältverk, smedja, mekanisk verkstad och hejarsmide. Så fungerade företaget fram till 1949 då firman investerade i två elektronstålugnar. Cirka 2 000 ton tackjärn och specialstål framställdes då per år.

Till en början var det i huvudsak tackjärn (järn med hög kolhalt) men också smidesjärn, dvs. den typ av järn som till skillnad från stål och gjutjärn har låg kolhalt, som framställdes. Båda slagen av järn såldes i allt väsentligt till Statens Järnvägar där merparten förvandlades till vagnskopplingar. Senare – under andra världskriget – blev det svenska försvaret en stor uppköpare av företagets produkter.

1943 tog Mats Vigborg över rörelsen. Med Vigborgs övertagande av företaget utvecklades en tidigare relativt blygsam mekanisk verkstad till en mera avancerad hejarsmidesverkstad (hejarsmide är ett smidesförfarande där ämnet formas under inverkan av slag) vars produkter i stor omfattning levererades till Bolinder-Munktell i Eskilstuna. Företaget fortsatte dock att tillverka olika slag av byggnadssmiden men också järnvägssmiden åt Statens Järnvägar, båtsmiden m.m. 

Mats Vigborg var inte enbart företagsledare. Han sysslade också med uppfinningar. I denna sin funktion konstruerade han bl.a. tipsmaskiner till tobaksaffärerna. En av hans senare uppfinningar var en tobaksautomat, som blev en storsäljande produkt och som kom att serietillverkas vid Stål & Maskin. Automaten ifråga kunde fyllas med olika varuslag och placeras i butiksdörren eller i väggen bredvid dörren, så att varorna kom att vara placerade inomhus och ej som tidigare utomhus och ”utsatta för klimatiska nycker, åverkan och dylikt”.

Gjutning hos Stål & Maskin år 1935
Delar av det ursprungliga stålverket
Gjutning hos Stål & Maskin år 1935
Logotypen i den smidda kontorsgrinden

Tackjärnstillverkningen avvecklades successivt. Den nya ledningen satsade på elektroståltillverkning och för det ändamålet anskaffades två nya stålugnar. Nästa steg i utvecklingen kom 1947 då företaget investerade i ett eget plåtslageri med egen plåttillverkning. Kopplingsskåp åt Televerket blev snabbt en stor produkt för plåtverkstaden. Vi­dare tillverkades tätningsboxar till kraftverken i våra älvar. Utöver detta ska också nämnas – kanske mera som ett kuriosum - att företaget tillver­kade och ”sponsrade” teleskopsstativ till Uppsala universitets astronomiska insti­tutions observatorium i Australien,Uppsala Southern Station[1].    

Vid denna tidpunkt hade personalstyrkan reducerats till cirka 65 anställda arbetare och årsomsättningen, som nu var uppe i över 1 miljon kr, var – trots personalreduceringen - bättre än någonsin tidigare. Firmans produkter levererades nu över hela landet. 

1963 investerade Stål & Maskin i ett varmvalsverk för valsning av stångstål för smedjan. Året innan hade företaget förvärvats av AB Gustav Carlsson i Sundbyberg och Gunnar Hjulström utsetts till ny verkställande direktör. Det blev ett rejält lyft för företaget och några år senare var årsomsättningen 11 miljoner kr. 

Företaget, som nu tillverkade stålgöt och valsat stångstål samt smidda och bearbetade ståldetaljer, hade som specialitet hel- och halvfabrikat för bl.a. den svenska bil- och traktorindustrin med Bolinder-Munktell, Scania-Vabis, Volvo och Saab som stora kunder. Företaget var också ett av de första i Sverige som tog till vara järnskrot som råvara för stålverket. I smedjan användes uteslutande stångstål från det egna valsverket. 

Stål & Maskin AB, som - när det var som störst - sysselsatte ca 170 anställda, avvecklades1972Företaget köptes då av Atlas Copco Dalaverken i Smedjebacken som samtidigt avvecklade verksamheten i Uppsala.

En i Uppsala helt unik industri gick i graven.



[1] Det ”svenska” astronomiska observatoriet i Mount Stromlo, var beläget 20 kilometer utanför huvudstaden Canberra i sydöstra Australien när det eldhärjades den 18 januari 2003. Fyra teleskop och en rad historiska byggnader från 1924 och framåt förstördes fullständigt. Däribland de som huserat USS - Uppsala Southern Station. Observatoriet var av speciellt intresse för svenska astronomer eftersom det var ett av Uppsala universitets två filialobservatorier.

Det var vid observatoriet på Mount Stromlo som Uppsala universitet på 1950-talet anlade en egen station för observationer av södra stjärnhimlen. 1957 installerade man ett avancerat schmidtteleskop, byggt i Uppsala, och fram till 1981 arbetade svenska astronomer kontinuerligt på USS - Uppsala Southern Station.

 

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Leve industri historia | Svar 27.11.2016 04.36

Glädjande att det finnes några som inte skämms för den fd industristaden U:À
Som inte bara fokuserar på universitet samt domkyrkan Linné och biotecknik tjafset

Leve industri historia | Svar 27.11.2016 04.30

Wow intressant har några Byggnads ritningar på anläggningen som jag vårdat väl
Samt även en sådan blå skylt . Men kände inte till historien .

Bonnie Billton | Svar 17.02.2015 20.50

Kul att läsa om detta! Min styvfar arbetade där och jag besökte lokalerna ibland.Det var mörkt och fullt med järnspån på glovet.

Torbjörn Irmsäter | Svar 12.04.2014 02.12

Där jobbade jag en gång i valsverket o matade ugnen med göt för uppvärmning före valsning.Inga elmotorer utan kedjeblock för lyftning.

Jan Alarik | Svar 11.04.2014 18.27

Mycket intressant att läsa här.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS