Uppsala universtet

 

HÖGTIDLIG INVIGNING 

AV UPPSALA UNIVERSITET

 

 

Ärkebiskop Jacob Ulvsson rörd till tårar då han i går på Birgittadagen invigde Uppsala Universitet

 

 

 

Riksföreståndaren Sten Sture deltog i ceremonin

 

 

 

Det var en rörd Jakob Ulvsson, som i går invigde det nya universitetet

Uppsala 8 oktober 1477

Det var en rörd ärkebiskop Jakob Ulvsson som i går, i närvaro av riksföreståndaren Sten Sture, invigde Uppsalas nya stolthet, Universitetet.

- Den gudomliga allmakten har låtit universitet växa upp i många länder så att lärda män ska kunna utbildas till att med den heliga läran som grund föda Herrens hjord, sade ärkebiskopen i sitt invigningstal.

I talet konstaterade han vidare att eftersom det hittills inte funnits något universitet i Sverige har begåvade ynglingar fram till nu varit tvungna att resa till utländska lärosäten för att skaffa sig en vidare utbildning. I fortsättningen kan de få sin utbildning här i Uppsala.

Att invigningsdagen blev just den 7 oktober, på Heliga Birgittas dag, har sin egen historia och då särskilt för Jakob Ulvsson, som för sju år sedan introducerades i Uppsala som ärkebiskop just på Birgittadagen. Nu blir han såväl ärkebiskop som kansler för universitetet.

 

Academia Carolina, det nya universitets huvudbyggnad

Det var en lika stolt som rörd ärkebiskop som i går i samband med den högtidliga universitetsinvigningen kunde visa upp såväl påven Sixtus IV:s den 27 februari 1477 daterade bulla – Uppsala universitets egentliga stiftelseurkund – utformad i en blomstersmyckad påvlig kanslistil – som riksrådets[1] privilegiebrev från den 2 juli. I den påvliga urkunden, som nådde Jakob Ulvsson i början av sommaren, tog påvestolen det nya lärosätet i sitt beskydd och gav det alla de friheter och privilegier som universitetet i Bologna av hävd njutit.

Utöver påvebullan kunde ärkebiskopen nu även visa upp det svenska riksrådets privilegiebrev för Uppsala akademi, daterat den 2 juli 1477. Här lovar rådet att ta universitetets rektor, lärare och studenter ”i hägn och försvar”. Men i riksrådets privilegiebrev görs ett avsteg från vad påven sagt såtillvida att riksrådet säger att det nya universitetet skall ges samma privilegier och friheter som franske kungen givit universitetet i Paris.


[1] Riksrådet leds av riksföreståndaren Sten Sture men även Jakob Ulvsson ingår i rådet.

 

Någon förklaring till denna avvikelse gavs inte men man kan här ana att det finns ett samband med att Jakob Ulvsson, som gammal Parisstudent, ville ha det så. Vad påven säger om saken går för dagen inte att reda ut. Å andra sidan har de båda universiteten, som förr var varandras motsatser, numera blivit alltmer likartade.

Uppsala självklar lokaliseringsort

I sitt tal uppehöll sig Jacob Ulvsson också vid det unika i att detta nordligt belägna och kyrkligt betonade universitet, med några tiotal studenter och en handfull professorer, skapats i en ort som Uppsala med knappt 1 500 invånare och där blott en tredjedel kan sägas tillhöra den bildade befolkningen kring kyrkan och klostren. Likväl var det, sa ärkebiskopen, redan från början självklart att lärosätet skulle förläggas till Uppsala.

Det var den stora katedralen uppe på Domberget som hade fällt avgörandet. Utan denna katedral hade det heller inte blivit något universitet, sa ärkebiskopen.

Heliga Birgitta

Påvens bulla kostade 350 floriner

Påvens bulla, som kostade inte mindre 350 floriner att lösa ut, med tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala hade Jakob Ulvsson fått redan den 21 september. Mottagandet genomfördes vid en högtidlighet i domkyrkan.

I påvestolens bulla inrymdes fyra fakulteter teologi, juridik, medicin och filosofi. Men redan i juli hade ärkebiskopen kunnat presentera bullan i Strängnäs där riksmötet då var samlat för att ta ställning till den danske kungen Kristian I:s begäran om att han skulle återtagas som konung, något som dock ej kom på tal.

Och i går på Birgittadagen var det så dags att påbörja undervisningen vid det nya universitetet. Det visade sig att för ärkebiskopen hade just Birgittadagen stort symbolvärde.

Riksföreståndare Sten Sture

Undervisning inom tre fakulteter

- Till en början kommer undervisningen vid det nya universitetet att bedrivas inom tre s.k. ”fakulteter”, teologi, juridik och filosofi eller de fria konsterna som man också sa medan medicinundervisningen får anstå till vidare, berättade Jakob Ulvsson vidare. Av dessa kommer den teologiska fakulteten under ledning av professor Ericus Olai att utgöra universitetets kraftcentrum.

Inom dessa fakulteter kommer studenterna att kunna avlägga prov för erhållande av de akademiska graderna baccalar[1], magister, licentiat och doktor.

Riksföreståndaren, som nu har ”legat i Uppsala”, på plats

Invigningshögtidligheten övervakades av riksföreståndaren, Sten Sture, som från första parkett förnöjt kunde lyssna till sin ärkebiskops utläggningar om det förträffliga i att ha ett universitet i Uppsala. I fortsättningen skulle begåvade ynglingar, som tidigare på grund av fattigdom tvekat att skaffa sig lärdom, kunna få sådan på hemmaplan. 

Omedelbart efter den högtidliga invigningen inbjöds till föreläsningar och övningar i teologi, kanonisk rätt och de fria konsterna. Det var många som anammade inbjudan, däribland riksföreståndaren, nyfiken på hur detta med högre akademisk utbildning skulle gå till.

- Nu har jag ”legat i Uppsala”, sa en skämtsam riksföreståndare strax innan han lämnade det nya universitetet.


[1] Den lägsta akademiska graden; benämningen har hämtats från universitetet i Paris.

Lokalbehovet inget problem

Det nya universitetet lokalbehov tillgodoses genom att man tar i anspråk några av de stenhus, som tillhör domkapitlet och ligger i direkt anslutning till domkyrkan.

Studenternas behov av en egen byggnad, en s.k. ”kommunitet”, där de kan bo och inta sina måltider, har lösts med att Jakob Ulvsson låtit rusta upp den gamle domprostens Andreas Ands hus på Studentholmen i Salaån från början av 1300-talet, då avsett för Katedralskolans elever. 

Löner och bostäder åt lärarna kommer att lösas genom att man åt dem ger prelaturer och prebenden med tillhörande gårdar i Uppsalas omedelbara närhet som kan ge dem dräglig försörjning. Kronan, dvs. rådsherrarna, har däremot inte anvisat andra medel än Enköpings hospitals tionde. Där säger man att kyrkan själv får lösa de ekonomiska spörsmålen med hjälp av egna resurser. Ärkebiskopen ser inte heller detta som något större problem.

Framtiden

Ericus Olai, som utnämnts till professor i teologi, samlade några lärare och studenter till ett samtal om universitetets framtida betydelse för landet i allmänhet och Uppsala i synnerhet. En intressant synpunkt fördes där fram av en ung student från Gotland, Olaus Johannis, som trodde att det universitet, som nu sett dagens ljus i Uppsala, för hundratals år framåt i tiden skulle komma att uppfattas som det viktigaste beslutet i stadens historia. Framtiden får utvisa om han får rätt.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

 

********************

Bakgrund

Tanken att inom Sveriges gränser inrätta ett högre lärosäte hade en längre tid ventilerats. Redan på 1410-talet skulle frågan ha aktualiserats första gången. Men det var först 1438 som universitetsfrågan togs upp på allvar av det svenska riksrådet. Då var det den nyutnämnde ärkebiskopen Nicolaus Ragvaldi, (1438-1448), som då drev frågan om ett universitet i Uppsala. Mycket tyder också på att han lyckades få till stånd någon form av högre undervisning i direkt anslutning till Katedralskolan, ett ”studium particulare”, dvs. en ofullständig akademisk undervisning, i hopp om att detta skulle kunna utvecklas till ett ”studium generale”.

  Efter ärkebiskop Nicolaus avgång 1448 följde med den nye ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna[1], (1448-1467), en vild och stormig tid för ärkebiskopsstolen. Denne ärkebiskop, som under större delen av sitt liv bekämpade kungamakten och som strävade efter ett aristokratiskt styrelseskick, har gått till historien som den mest krigiske ärkebiskopen i Sveriges historia.

  Han var en stor vän av Kalmarunionen men han ville inte under några omständigheter ha Danmarks kung på den svenska tronen. Han föredrog att regera själv och i unionskungens frånvaro var han också rikets främste styresman. En kort period, 1465-1467, t o m officiellt svensk statschef under namn ”primas Sueciae”. Det finns tecken som tyder på att Ragvaldis  ”studium particulare” åtminstone i någon form fortgick även under Oxenstiernas ärkebiskopsperiod.

  Men det skulle bli Jakob Ulvsson, den svenska kyrkans primas fr o m 1469, som fick fullborda tidigare ansatser för att få till ett Uppsala universitet. Inget tyder på att riksföreståndaren Sten Sture tog särskilt aktiv del i saken utan tillkomsten av ett universitet betraktades som en renodlad kyrkans angelägenhet.

  Så blev det och år 1477 kunde Uppsala universitet ta sin början. Historien har också visat att det som då sattes i verket ännu i dag kan betraktas som det viktigaste beslutet i Uppsala stads historia.

**********************

Litteratur:

Kilström, Bengt Ingmar, Tensta kyrka, Uppsala stifts kyrkobeskrivningsredaktion, 1994

Lindroth, Sten, Uppsala universitet 1477-1977, Uppsala universitet 1976

Ljung, Sven, Uppsala under yngre medeltid och Vasatid, Uppsala stads historiekommitté, 1954

Sundby, Olof, Rikshelgedomen, uppsats i Sjöholm, Öyvind, Uppsala domkyrka, Katedral genom sekler; Uppsala domkapitel, 1981/82

 

 

 



[1] Ärkebiskopens far, riddaren Bengt Jönsson Oxenstierna, herre till Salsta och lagman i Uppland, har med all sannolikhet också bekostat Johannes Rosenrods förnämliga kalkmålningar i Tensta kyrka.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS