Mejeriet i Uppsala

I kv. Sif (i dag Sivia) på Vaksalagatan 19 etablerade sig Uplands Mejeri AB år 1871. Detta Uppsalas första mejeri var ett litet smörmejeri beläget i gränslandet mellan staden och landsbygden. Mejeriet med det stolta namnet ”Uplands mejeri AB” med huvudkontor i Stockholm fick sin bolagsordning fastställd 1871. Men även dessförinnan hade här bedrivits mejerihantering fast då mera liknande en bondgård än industriell verksamhet.

I kvarteret fick mejeriet samsas med bostadshus, kontor, stall och uthus. Där fanns också ett av dåtidens ”parkeringshus” i så måtto att här inkvarterade bönderna sina hästar då de i samband med mjölkleveranserna även besökte staden.

I de historiska skrifter som finns i Arlas arkiv kan man läsa att grundaren till det som i dag är Arla Foods hette Hildemar Albin (H A) Lidholm (1834-1904) från Nådhammars gård i Södermanland, en eldsjäl och föregångsman inom mejeribranschen. Han startade på sin tid Stockholms Mjölkförsäljningsbolag som långt senare köptes upp av Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a., som ännu senare blev i tur och ordning Mjölkcentralen (MC) 1927, Arla 1975 och Arla Foods 2000.

Grunden och början till det företag som idag är Arla Foods finns på flera håll. Uplands Mejeri AB från 1871, är en sådan början. En mängd andra företag har också under årens lopp fusionerats eller köpts upp för att så småningom bli Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a. En del av dessa företag är -  precis som fallet är med Uplands Mejeri AB - betydligt äldre än det företag som anses utgöra grunden till det nuvarande företaget. Fast inom Arla betraktar man tillkomsten av Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a. den 26 april 1915 som det numera multinationella mejeriföretagets födelsedag och som senare kom att byta namn till Mjölkcentralen (MC), Arla och Arla Foods.

Mejeriet i kv. Thor

Uppsalamejeriets lokaler i kv. Sif blev med åren hårt nedslitna och behovet av nya moderna mejerilokaler blev allt större. I december 1911 flyttade hela mejeriet till kv. Thor på andra sidan Vaksalagatan. Det nya mejerilokalerna, som då – 1911 – ansågs vara ett under av modernitet, var en skapelse i tegel och betong och här skulle mejerihanteringen komma att övergå från gammalt hantverk till modern industri. Och ändå, mejeriet förblev under många år något av ett slags bondehushåll, ett lätt annorlunda inslag bland Uppsalas industrier i övrigt.

Det var produktionsökningen tillsammans med ny teknik på marknaden som drev fram behovet av nya investeringar. Allt för att kunna ta emot större mängder mjölk. Mängden inlevererad mjölk ökade också kraftigt, så även antalet mjölkbönder. Genom avel och bättre utfodring fick man korna att leverera mer mjölk än tidigare. Under1910-talet då mejeriet var helt nytt mottog mejeriet i Uppsala knappt 10 miljoner kg mjölk per år, en siffra som fördubblades under 1920-talet för att år 1950 uppgå till 44 miljoner kg. Därefter minskade inleveranserna något men de sköt åter fart under 1960-talet då mjölkleveranserna kom att uppgå till som mest till 57 miljoner kg om året.

För Uppsalamejeriets vidkommande var det den ekonomiska krisen i början på 1930-talet som mer eller mindre tvingade det lokala mejeriet att uppgå i Mjölkcentralen (MC) och den 4 maj 1932 anslöts mejeriet till Mjölkcentralen, och Uppsalamejeriet blev ett andelsmejeri, ägt av mjölkbönderna.

Upsala mejeri i kv. Sif, 1870-talet
Stockholms Mjölkförsäljnings AB
H A Lindholm
Det är vi som levererar mjölken
"Mjölkdags"

Mejerihanteringen bytte kön

Inte sällan talar vi om ”kvinnliga” resp. ”manliga” yrken och det på ett sätt som om den uppdelningen vore en självklarhet. Mejeriarbetets förändring under 1900-talets första hälft visar att det inte alls är på det sättet. Dagens mejerinäring skiljer sig mycket från 1800-talets. Då var det kvinnorna som svarade för tillverkning av mejeriprodukter, och det skedde från början i hemmen.

Mejerihantering har funnits så länge människor har mjölkat kor, getter, får, renar etc. Till en början var det nästan uteslutande kvinnor – mejerskor – som skötte hanteringen. Den starka kopplingen mellan kvinnor och mjölk hänger samman med det gamla bondesamhället där det betraktades som en självklarhet att kvinnor skötte allt arbete med mjölk, smör och ost. Något annat var på den tiden inte tänkbart. 

När tekniken successivt tog över i mejerihanteringen, när arbetet blev fysiskt lättare, ersattes mejerskorna av manliga mejerister. Men vad var det som ledde fram till den förändringen? Svaret på den frågan är inte så lätt att ge och svaren kan bli många. Till historien hör också att det yrke mejeristerna övertog från mejerskorna aldrig blev det statusyrke de måhända hade drömt om på 1930-talet. Mera sannolikt är att kvinnosynen i Sverige förändrades när det gamla bondesamhället försvann.

1920 hade Uppsalamejeriet 44 kvinnor anställda i produktionen. Tio år senare var det 26 kvinnor som arbetade i produktionen. 1944 hade antalet minskat ytterligare och nu var det bara 8 kvinnor kvar i produktionen. Under perioden ökade antalet anställda i produktionen till över 80 personer.  Mejerskorna hade ersatts av manliga mejerister.  

Mjölkcentralen/Arla

1974/75 kom nästa förändring, Mjölkcentralen blev Arla ekonomiska förening efter fusion mellan flera mejeriföreningar. Mejeriet i Uppsala kom också att ingå i Arla. För att stärka samhörigheten och markera att en ny epok inleddes behövdes ett nytt namn. Det blev Arla.

Namnet Arla kommer från Sveriges första mjölkandelsförening, som bildades 1881 på Stora Arla gård i Odesvi socken i Västmanland. Arla kom att ägas av ca 15 000 mjölkbönder i området norr om Skåne upp till och med Uppland och Västmanland.

Mejerinedläggningen i Uppsala

I början av 1930-taletfanns det drygt 1.600 mejerier i Sverige. Något fler än hälften var privatägda; övriga var andelsägda. Många var små, betjänade gårdar och butiker i en begränsad lokal sfär.  Merparten saknade medel för löpande underhåll och nya investeringar var inte att tänka på. Det är från den tiden som krav på nedläggningar och fusioner sätter fart. Anställda, mjölkbönder, lokalbefolkning och kunder var långtifrån alltid med på noterna.

Mejeriet som – precis som kyrkan – låg mitt i byn var en viktig symbol, ett ställe där man träffade likasinnade som man kunde samtala med. Nedläggning av mejeriet berörde många och protesterna från anställda, lokalbefolkningen och även från bönderna själva lät inte vänta på sig Mejeriet var också fysiskt närvarande genom den höga skorstenen och lastbilarna vid in- och utlastningsbryggorna. Nedläggningarna från början av 1930-talet väckte naturligen oro och protester.

I Uppsala sköts beslutet om nedläggning av mejeriet upp i ett par omgångar under drygt tjugo år. Redan på 1970-talet ville Arla avveckla Uppsalamejeriet. Personalen protesterade. Den gången var det kommunen som övertygade företagsledningen om att Uppsala behövde ett mejeri. 1992 var det dags igen. Arla ville på nytt göra sig av med Uppsalamejeriet och flytta hanteringen närmare Stockholm. Nya personalprotester. Den här gången var det Arlas stora kunder som motsatte sig långa transporter av färskmjölken. Arla lade för andra gången nedläggningen åt sidan.

Men i takt med att mjölkbönderna blev färre, samtidigt som kyltekniken förbättrades, gick det inte att rädda kvar Uppsalamejeriet. Det stängdes i oktober 1997.

Mejeriet i kv. Thor
Mjölkbilarna
Mjölkgården
Mejerskorna som försvann
MC-kossan som blev Arla-kossan
Arla-kossan

Arla Foods

Idag heter företaget Arla Foods och är en producentkooperativ mejeriförening, som ägs av cirka 7 000 mjölkbönder, ganska jämt fördelat mellan svenska och danska gårdar. Bönderna har en röst var som de använder för att leda föreningen. I realiteten är företaget nästan uteslutande tjänstemannastyrt. Den gamla jordbrukskooperativa tanken finns inte längre kvar. Kvar finns bara kvar den röda Arlakossan, som från början var tillverkad i trä men som numera bara finns i plast.

Arla Foods bildades i april 2000 genom sammanslagning av svenska Arla och danska MD Foods. Huvudkontoret ligger i danska Århus. Arla Foods är en av de starkaste aktörerna i den internationella mejerivärlden och ser Sverige, Danmark, Storbritannien, Finland och Holland som sina kärnmarknader. I Sverige har företaget kontor i Stockholm och Växjö och driftsplatser (mejerier, ysterier, pulverfabriker) i Falkenberg, Göteborg, Götene, Jönköping, Kallhäll, Kalmar, Kvibille, Linköping, Skövde, Stockholm, Vimmerby och Visby. Därutöver finns distributionsterminaler på sex andra orter.

Arla Foods har produktion i 13 länder och försäljningskontor i ytterligare 20 länder. Utöver mejeriprodukter som mjölk, grädde, filmjölk, crème fraiche, smör och ost, har Arla Foods produkter under välkända varumärken som Kelda (såser och soppor), Pucko (chokladdryck) och Yogg Yalla! (drickyoghurt) med flera. Den röda Arla-kossan används som logotyp i Sverige på produkter med mjölk från svenska gårdar.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Anders Larsson | Svar 05.11.2015 13.23

Bild Mjölkinvägning Upsala Mejeri

http://1drv.ms/20wpQLo

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS