I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor scener ur Erikslegenden på väggarna i domkyrkans Erikskor
Kung Erik Jedvardsson mördades på Kristi Himmelsfärds dag den 18 maj 1160 vid ett ”terroristangrepp” (skulle vi ha sagt i dag) i centrala Östra Aros[1]. Dådet kan ses som
en uppgörelse om vem som skulle vara uppsvearnas kung.
Ledaren för hopen sade sig heta Magnus Henriksson och han uppgav sig vara dansk prins och dottersonson till Kung Inge d.ä. som vid ”alla svears ting”
i göjemånaden (februari)[2] 1084 ”kuppades” bort av sin svåger ”Blot-Sven”.
Magnus Henriksson ansåg sig kunna göra anspråk på uppsvearnas rike[3]
på sitt mödernes vägnar. Och på Kristi Himmelfärds dag trängde han med sina mannar in i Östra Aros där han och hans hop drog runt på de smala gatorna på jakt efter kung Erik. När hopen så
småningom fick klart för sig att kungen bevistade Kristi Himmelfärds Dags heliga gudstjänst i Trefaldighetskyrkan[4] på Vår Herres Berg skickade de bud efter kungen, som dock inte gjorde sig någon
brådska.
Kungen, som under den heliga helgen beviljat nästan allt sitt krigsfolk permission, firade gudstjänst i Trefaldighetskyrkan på Vår Herres Berg då han fick beskedet att en fientlig
styrka kommit till staden.
Kungen skulle då enligt Erikslegenden ha sagt:
- Låt mig i ro höra till ända denna stora högtids mässa! Jag hoppas vid Gud, att om här något av hans tjänst
står igen, vi det annorstädes högtidligen få åhöra.
När gudstjänsten var över hade kungen gjort korstecken och befallt sig i Guds beskydd. Därefter hade han samlat sin livvakt, satt på
sig sitt harnesk, och manligen gått ut för att möta de objudna gästerna.
Men var det så här det gick till?
[1] Äldre namn
på den ort som i dag heter Uppsala
[2] Marknaden lever kvar ännu i dag; varje år i februari har vi Distingsmarknad på Vaksala torg
[3]
Magnus Henrikssons morfarsfar var den kristne svenske kungen Inge d.ä. (kung 1079-1110) som avsattes av svearna vid ”alla svears ting” i Uppsala våren 1084 då han vägrade att blota vid tinget. Inge d.ä ersattes då
av sin hedniske svåger Blot-Sven. Tre år senare återkom Inge d.ä. till Uppsala där han satte eld på svågern Blot-Svens bostad. När svågern då försökte fly lät Inge d.ä. dräpa
honom och återtog kungakronan över uppsvearna. Något senare samma år lät han även bränna ned hednatemplet i Uppsala (nuvarande G.la Upsala), vilket innebar slutet på den officiella hedendomen i Sverige.
[4] Denna kyrka stod på den plats där nuvarande domkyrkan står. Sommaren 2005 påträffades rester av denna kyrka i samband med reparationsarbeten i domkyrkan.