Fastigheten Östra Ågatan 59 (hörnet av Östra Ågatan och Bäverns gränd), i folkmun döpt till ”Sju helvetets gluggar” eftersom man tyckte att dess utseende var rent ut sagt fult har sin egen
historia. Byggnaden rymde dessutom en av stadens mer beryktade krogar och det fanns de som påstod att det pågick både det ena och det andra på andra våningen.
Huset revs 1935 och det föll på Byggnadsfirman Albin
Ruhngårds lott att som entreprenör bygga det funktionalistiska hus som än i dag finns kvar på platsen. I det nya huset inrättades en ny krog i samma hörna. Det var restaurang Skeppet som hade en avdelning som var ett av stadens
mera kända ölkaféer. Idag drivs restaurangen i annan regi och heter för övrigt ”Sju helvetets gluggar”.
Som mångårig ordförande i Upplands byggmästareförening engagerade sig Albin
Ruhngård starkt i byggindustrins branschfrågor. I denna sin roll ogillade han 1947 års bostadspolitiska beslut som styrde in bostadsbyggandet på helt nya vägar. I Albin Ruhngårds värld skulle det beslutet leda till uppenbara
försämringar. Idag visar det sig att han tänkte rätt. Med den nya inriktningen blev det plötsligt mängden lägenheter som var avgörande. Begrepp som kvalitet i material och utförande hamnade inte längre i förgrunden.
När miljonprogrammets bostadsbestånd nu blivit renoveringsmoget visar det sig att det blir så dyrt att renovera att de boende inte har råd att bo kvar.
Beslutet lanserades på sin tid som ett program för att bygga bort
bostadsbristen även om det till en början fick rakt motsatt verkan. Byggandet i egen regi skulle successivt ersättas med s.k. ”allmännytta” och byggmästarna fick villkoren för sin verksamhet rejält förändrade.
Med politiska styrmedel och med hjälp av skattemedel anträddes vägen mot miljonprogrammet och de stora seriebyggda bostadsområdena där. Och nu reses krav på nya skattemedel för renoveringen.
Bostadsbyggandets
planering kom att föras långt bort från närkontakten med hyresgästerna. Den storskaliga planeringen och de stora objekten tog över. Människorna var nöjda. De kunde ju flytta in i modernt utrustade bostäder. Nu
50-60 år senare är det många som ifrågasätter klokskapen i det som då sattes i verket. Det byggdes visserligen ett stort antal lägenheter, men till priset av dålig kvalitet.
Hedersordförande
i Upplands byggmästareförening
Vid Upplands byggmästareförenings årsmöte den 23 februari 1959 utsågs Albin Ruhngård till föreningens hedersordförande. Han beskrev då sin roll som byggentreprenör
på det här sättet:
”Byggandet rymmer några särskilt lustfyllda ögonblick. Det första är då drömmarna sätts på pränt, det andra är då verket står färdigt.
Däremellan ligger en lång, hård, problem- och kontroversfylld period av oberäkneligt vardagsslit. Det är då jag som byggentreprenör upplever min storhetstid. Det är då jag ska få allt att passa ihop; byggherrens
luftslott, arkitektens hugskott, arbetsplanens topografi, yrkesmännens kunnande, metoderna, maskinerna och materialen.
Allt detta var enklare förr när praxis och tradition verkade. Under min tid som byggentreprenör har byggandet
varit något av en enda rullande teknisk revolution. När jag började krävdes det mycket folk på ett bygge. Idag ser arbetsplatsen annorlunda ut, men entreprenörandan lever. Samspelet människa, metod och maskin har ändrat
mönster. Men kvar står, att entreprenören skall lösa varje uppgift efter dess speciella förutsättningar. Det är ett arbete jag trivts med”.