HELA-kameran - tillverkades i Uppsala

Det är nog ganska få uppsalabor som känner till att det i Uppsala funnits en fabrik som tillverkade kameror. De flesta känner nog till namnen på de mest kända japanska och tyska kameramärkena liksom till det svenska kameramärket Hasselblad. I sammanhanget värt att uppmärksamma är dock att det i Sverige – vid sidan av Hasselblads – funnits ytterligare elva svenska kameramärken; alla med begränsad framgång. Uppsalabon Henrik Larssons HELA-kamera var en av dem. 

Men från 1946 och fram till mitten av 1950-talet tillverkades kameror av märket HELA vid Larssons Kamerafabrik på Knivstagatan 5 i Uppsala. Det fanns två sorters HELA-kameror.  Den ena var en helautomatisk ateljékamera med eldrift, som laddades med bladfilm i format 18x24 cm. Den andra var en lådkamera med två ögon och spegelreflex för format 6x6 cm på rullfilm. Båda konstruerade av fotografen Henrik Larsson (dessvärre hittar jag inget foto på honom), som också var den person som – med ekonomiskt bistånd av järnhandlaren Erik Wolrath - drog igång fabrikstillverkningen. 

Kameratillverkningen påbörjades 1946 i källarvåningen i Larssons bostadshus i Graneberg, som på den tiden låg en bit utanför staden. Där tillverkade Henrik Larsson prototyper av de båda kameratyperna. Han demonstrerade sina alster för den i Uppsala välkände järnhandlaren Erik Wolrath, som blev så intresserad av de båda kamerorna att han satsade pengar, köpte tomt och byggde en fabrik på Knivstagatan 5 där serieproduktionen kunde dras igång.

Ateljékameran

Henrik Larsson, som var gift med porträttfotografen Inga Larsson, konstruerade och tillverkade en helautomatisk ateljékamera. Den var eldriven och kunde ta 9-12 bilder ur en planfilm, som satt i en kassett på kamerans baksida. Kameran var en enögd spegelreflex och tog en bild, flyttade fram kassetten och kunde ta hela serien utan omladdning. Kameran var stor, cirka 50x40x20 cm. Den stod på ett stativ som kunde höjas och sänkas hydrauliskt efter behag.           

Slutaren utlöstes på elektrisk väg med strömbrytare på en 2,25 m lång kabel. Därefter flyttades kassetten och slutaren spändes automatiskt med den inbyggda elmotorn. Slutaren hade tre olika exponeringstider, objektiv med bajonettfattning och brännvidderna 18-30 cm. Kameran och stativ var tillverkade i polerad alm.

Kameran tillverkades från ca 1946 och hade då krävt 10 års arbete. Tillverkningen påbörjades i källarvåningen i Larssons villa i Graneberg. Där arbetade 5 specialarbetare. En av dem var Jan Andersson, som för 15 år sedan ritade av de båda kamerorna åt mig. Med ekonomiskt bistånd av Erik Wolrath ritades och byggdes en fabrik med plats för 20 anställda. Fabriken kom dock inte någon gång att sysselsätta fler än 10 anställda.

I mitten på 1950-talet kom Hasselbladskamerorna och slog igenom stort hos många fotografer. I allt större utsträckning började yrkesfotograferna att använda kameror av märket Hasselblad. Även tyska och japanska kameror förekom. Filmmaterialet blev också bättre vilket gjorde att rullfilm och 6x6-format gav tillräckligt god kvalitet. Den till omfånget tämligen stora HELA-kameran kunde inte längre hävda sig i konkurrensen.

Fler fotografer i Uppsala, bl.a. Arne Johansson, Gösta Kilvén, Inga Larsson, Yngve Öhlund och bröderna Östling använde i sina resp. ateljéer Henrik Larssons ateljékamera. Flera av dessa kameror finns bevarade i privata samlingar. I Uppsala industriminnesförenings samlingar på Salagatan 16 A finns t.ex. Arne Johansons – J-sons fotoateljé på Svartbäcksgatan 33 – helautomatiska HELA-kamera med eldrift (se bild). Fotografen Yngve Öhlund – med fotoateljé på S:t Persgatan – fotograferade ända in på 1980-talet med en HELA-ateljékamera.

Lådkameran  

Wolrath drev på och ville att Larsson även skulle ta fram en mindre kamera. Det blev en tvåögd spegelreflex lådkamera i formatet 6x6 cm, som tillverkades åren 1948-50. Kameran hade enkelt objektiv, med avståndsinställning. Den lilla kameran tillverkades i Uppsala, 1948–50. Kameran hade enkelt objektiv med avståndsinställning. Den fanns i två varianter:

1)       objektiv med fast bländare 1:6,3 med slutartider 1/25, och

2)       objektiv 1:2,5 och bländareval 2,5 – 6,3 – 9 – 11 och 16 med slutartider 1/25, 1/50 och 1/100.

De tillverkades i ca 600-700 ex. men blev ingen större succé.

HELA ateljékamera; användes på sin tid på J-sos foto, Svartb.gat, 33. Finns idag hos Uppsala industriminnesförening
HELA lådkamera
Inga Larsson bakom en HELA ateljékamera
Jan Anderssons teckningar av HELA-kamerorna
Variant av HELA lådkamera

Porträttfotograf Inga Larsson

Porträttfotograf Inga Larsson var gift med HELA-kamerans konstruktör Henrik Larsson. Att Inga Larsson blev fotograf får tillskrivas en ingivelse följd av hårt arbete. Som nyinflyttad 18-åring till Uppsala passerade hon en höstdag 1928 ett skyltfönster på Östra Ågatan, ett skyltfönster där några fotografier var utställda. Bilderna tillhörde porträttfotografen Gunnar Sundberg, vilken hade en ateljé på Svartbäcksgatan 1B. Bilderna gjorde intryck på Inga och följande dag sökte hon upp fotograf Sundberg och lade fram önskemålet att få bli elev hos honom. Efter ett kort övervägande accepterade han önskemålet.

Inga fick betala 25 kronor i månaden. Inför julen var det stor efterfrågan på porträtt. Eftersom det då var extra mycket arbete slapp hon som elev betala avgift. Redan följande månad fick hon i stället lön för arbetet, 25 kronor i månaden som efter något år ökade till 85 kronor.

Hos Gunnar Sundberg stannade Inga i sex år och började 1934 att arbeta hos sin tidigare kollega Henrik Larsson, som hon ett år senare gifte sig med.

”Henrik och jag kompletterade varandra. Han var mer intresserad av det tekniska, medan jag tyckte om att arbeta med människor. Vi drev verksamheten tillsammans, på Sysslomansgatan 9, fram till 1957 då vi separerade och gick åt varsitt håll. Jag övertog ateljén och 1964 flyttade jag rakt över gatan till Sysslomansgatan 14, V-Dala huset som Alvar Alto ritat. Där arbetade jag fram till 1976 då jag avvecklade min verksamhet”.

Inga Larson var porträttfotograf. Hon var särskilt skicklig på att fotografera barn.

”Jag är road av människor överhuvudtaget. Men med barn blir det så spontant. Många gånger är det svårt att få människor att släppa loss. Det är mycket psykologi. Jag hade en massa leksaker i ateljén som jag använde för att skapa en passande kontakt med barnen”.

Under det tidiga 60-talet vann Inga Svenska fotografers förbunds porträttfototävling. Det vinnande bidraget var en närbild på ett spädbarn inlindat i en filt. Bilden är tagen när fotograferingen var klar och mamman lagt filten om babyn för att gå. Just då tog Inga vinnarbilden.

Till Inga Larsson gick förutom vanliga Uppsalabor även de som hade ambitionen att framställa sig efter ett intellektuellt ideal för att ta sitt porträtt. Därför blev en skara lokala konstnärer och författare med tankfulla blickar fotograferade av Inga. Men också direktörer och de som hade avlagt akademisk examen.

Ingas man Henrik Larsson var en duktig konstruktör och tekniskt skicklig. Det var han som konstruerade HELA-kameran. Inga var skicklig med att sätta ljuset, som på den tiden var lampor och fick så fram det mjuka ljuset och tonerna i sina bilder. Hon var mycket förstjust i det särskilt silverrika och mycket dyra pappret India tone, framställt i Kanada. När tillverkningen upphörde köpte Inga allt papper som hon kom över. Retuscheringen av repor och hudrodnader gjordes för hand direkt på negativet av Inga Larssons assistent, en handikappad kvinna, som arbetade hos Inga i 25 år och som Inga hämtade och körde hem varje dag.

Inga Larsson efterlämnade ungefär 96 000 negativ. De ingår numera i Upplandsmuseets samlingar tillsammans med hennes anteckningsböcker och bilder som Inga själv visade upp i ateljén. De ligger i mappar märkta ”Kvinnor”, ”Män” och ”Barn”. De tidigaste bilderna är från 1930-talet och de senaste är från 1970-talet.

Kuriosa

Bröderna Janne och Adolf Fredrik Nyman började på allvar med cykeltillverkning i början av 1890-talet. Deras far – Anders Fredrik Nyman – hade dock redan 1888 tillverkat Nymans första velociped – en höghjuling. Vid sekelskiftet 1900 tillverkade Nymans Verkstäder cirka 500 cyklar per år av märket "Hermes".

1899 ombildades företaget till AB Nymans Verkstäder. Under detta namn importerade och sålde företaget även fallplåtskameror, märkta "Hermes Imp Af AB Nymans Werkstäder, Upsala".

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Mats Erikson | Svar 14.11.2017 00.40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

Leif Ericsson | Svar 04.08.2017 19.58

Detta var verkligen en intresannt artikel då jag har i min ägo en Hela kamera som jag ärvt av min farbror.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.11 | 00:40

Trevligt att läsa! Jag har arbetat med den här kameran i min fars atelje Fotostudion - K-E Foto i Rättvik.

...
15.10 | 09:24

ring mig

...
12.10 | 17:33

Jag har ett par föremål i silver som är graverade och skulle vilja komma i kontakt medmoderatorn för denna websida. tack

...
12.10 | 17:31

Hej
Hittade denna förträffliga websida när jag sökte på Josef Ehrle. Det visar sig att min morfar och kanske hans bror arit delaktiga i FRAM cykelfabrik i börja

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS