Linnés Hammarby
På Linnés tid var det vanligt att välbeställda
professorer köpte jordbruksfastigheter i stadens närhet. Det var inte bara en trygg investering utan också en rejäl portion status. Som professor hade Linné naturligtvis också en välbelägen tjänstebostad i Uppsala
(nuvarande Linnémuseet i Linnéträdgården) och en god lön. Någon garanti för familjens försörjning - om han t.ex. skulle avlida – ingick däremot inte i tjänsten. Han måste därför
även tänka på att bygga upp ett kapital som kunde ge långsiktig avkastning samt ge en försäkring för familjen. Förvärvet av Hammarby 1758 ingick i den bilden. Efter Linnés död bodde hans änka
Sara Lisa permanent på Hammarby till sin död 1806. Gården fanns i familjens ägo till 1879 då staten köpte Hammarby med Uppsala universitet som förvaltare
Utöver Hammarby
kom han också att äga gårdar i Sävja, Edeby, Vallby och Hubby (den senare en gåva från Gustav III). Tillhopa kom Linnés ägor att omfatta minst tiotalet gårdar på sammanlagt c:a 350 ha. Han lät
själv bygga en ny bostadsbyggnad vid Hammarby, som blev färdig omkring 1764. Även de övriga byggnaderna vid Hammarby rustades upp och han gav gården en rejäl ansiktslyftning, värdig en professor vid universitetet i Uppsala.
På Hammarby skaffade han sig inte bara ett andra hem utan även en betydande experimentmiljö. Här fick han även
utrymme för praktiska försök och provodlingar. Han experimenterade med såväl inhemska som mer exotiska nyttoväxter, som han drivit upp i den botaniska trädgården inne i Uppsala. Arter från dessa försöksodlingar
finns ännu kvar både på Hammarby och på de granngårdar i trakten som han själv ägde men också bland vänner och bekanta. Och det var här
han fick användning för sin läs- och skrivstol (”Plugghästen”), som även användes som kateder, då han tog emot studenter för privatundervisning.
Affärsprojektet ”Linnés plugghäst”
Carl von Linné skapade en för sin tid ovanligt karaktärsfull och bekväm
lässtol som han använde både som studiestol och kateder. Nu kan vi alla bygga vår egen (eller åtminstone låta bygga) plugghäst med Linnés grundskiss som förlaga och
därmed sätta en egen prägel på originalet från år 1741. För nu har Carl von Linnés praktiska, ergonomiska och enkla Plugghäst från år 1741 återuppstått och håller som bäst
på att spridas över hela Sverige.
Bakom projektet står ett antal entusiaster med kulturentreprenören Gunnar Grip i spetsen (www.plugghasten.se). I det projektet menar man att ”Linnés Plugghäst” är världens första moderna ”allt-i-ett-arbetsplats” för Laptops,
IPads och Smartphones. Därtill kan jag för egen del intyga att den är en fantastiskt praktisk läsplats. ”Linnés Plugghäst” har allt du behöver, dessutom en design som väcker historisk uppmärksamhet.
Här sitter man bekvämt på en "hästsadel" och arbetar på ett litet utrymme. I projektet erbjuds alla hemsnickare kostnadsfria bygginstruktioner och ett helt nytt koncept för det moderna och flexibla hemmakontoret.
Det är absolut ingen överdrift att påstå att ”Linnés Plugghäst” står för historia, kunskap, lärande, ergonomi och pedagogik. Därtill
kommer att "Linnés Plugghäst" – åtminstone för mig – innehåller ett stort historiskt och symboliskt värde. Det kan låta storvulet men symboliskt känner jag mig som en Linnés jämlike när
jag sitter vid hans ”Plugghäst”.