"Linnés plugghäst"

...en Linnés jämlike...

I Dalarna finns ”Dalahästen” och i Uppsala finns ”Plugghästen”. Som boende såväl i Dalarna (Tällberg) som i Uppsala har mitt ”hästinnehav” numera – tack vare kulturentrepre-nören Gunnar Grip – kompletterats med en ”Linnés Plugghäst”. Jag är mer än stolt, vilket bör framgå av bilden här intill. Nu kan jag på min ålders höst, som en Carl von Linnés jämlike, i fortsättningen förkovra mig sittande på en såväl historiskt som kulturellt anständig kombinerad läs- och skrivstol vars historia kan härledas till år 1741 (Linnés professorsinstallation vid Uppsala universitet) som var det år den store Linné lät en lokal snickare i Uppsala åt sig tillverka förlagan till den läs- och skrivstol som nu hamnat i min ägo och som numera till vardags kallas ”Linnés plugghäst”.

Originallet på Linnés Hammarby

Linnés plugghäst”

På Linnés Hammarby strax söder om Uppsala finns originalet till denna egenartade möbel. Efter Carl von Linnés död sålde änkan Sara Lisa Naturaliesamlingarna till högstbjudande. Köpare var den engelske läkaren J. Smith. Idag förvaras samlingarna på Linnean Society i Berlington House i London. ”Plugghästen” ansågs inte så värdefull att den fick ingå i affären. Den blev dessbättre kvar i Uppsala och idag ingår den omistliga möbeln i Uppsala universitets konstsamling och förvaras bakom lås och galler i Stenhuset vid Linnés Hammarby.

Linné använde möbeln både som studiestol och som föreläsningskateder vid sin undervisning. Det var en praktisk möbel där den ofta tunga boken kunde vila på den fastgjorda bordsskivan samtidigt som det gick att reglera läsavståndet med hjälp av ett sinnrikt system. Linné själv kallade aldrig sin läs- och skrivstol för ”plugghäst”. Det uttrycket kom långt senare; i mitten på 1800-talet.

Carl von Linné var ingalunda ensam om att skaffa sig en sådan här läs- och skrivstol, men den han har lämnat efter sig är det exemplar, som gått till historien. Bland 1700-taets professorer och herremän i Uppsala förefaller det ha varit något slags signum att skaffa sig en sådan här möbel; ett uttryck för högre bildning skulle man kunna säga. Plötsligt var det högsta mode att skaffa sig läs- och skrivstolar av varierande slag till det privata hemmabiblioteket. Några sådana finns bevarade. På Nordiska museet finns t.ex. professor Johan Ihres läs- och skrivstol, som han hade i sitt bibliotek i början av 1700-talet och i samlingarna på Skoklosters slott finns en liknande möbel, som lär ha tillverkats på Salsta slott[1] på 1730-talet. När adelsmannen Erik Brahe på 1750-talet lät flytta sin boksamling från Salsta till Skokloster tog han också med sig läs- och skrivstolen. Men det är som sagt Linnés ”plugghäst” som gått till historien.



[1]I min barndom deltog jag några gånger i tämligen ”vilda” julgransplundringar på Salsta slott, arrangerade av friherrinnan Wera von Essen.

 

Carl von Linné

Carl von Linné är förmodligen den internationellt sett mest kände svensken. Hans livsverk lär finnas återgivet på cirka 130 språk. Ingen enskild person i världen har satt större prägel på den biologiska systematiken än Linné. Hans stora betydelse beror främst på att han systematiserade samtliga organismer som var kända på hans tid. Det sinnrika regelverk han skapade var förmodligen inte det enda tänkbara och kanske inte heller nödvändigtvis de bästa. Men han lyckades före alla andra att beskriva samtliga arter efter ett systematiskt sinnrikt regelverk. Detta hade ingen annan klarat vare sig före honom eller senare efter honom. Därför bestämdes att Linnés arbeten skulle utgöra startpunkten för det internationella systematiska regelverk som med några få ändringar fortfarande är i bruk.

När professor Young-Ho Eom och hans kollegor vid Université de Toulouse nyligen rankade världens mest inflytelserika personer genom tiderna var det varken Jesus, Napoleon eller Aristoteles som toppade listan. Överst på listan hamnade uppsalaprofessorn Carl von Linné. Det är bara i Uppsala han är mindre än Pelle Svanslös. 

1741 utnämndes Linné till professor i medicin vid Uppsala universitet. 1742 bytte han professur med Nils Rosén von Rosenstein (han med Rosénparken i Uppsala) och blev därmed botanikprofessor. Under åren 1750 – 1772 var han under tre olika perioder rektor för universitetet. Senare delen av sitt liv levde han i Uppsala med vinterboende inne i staden och sommarboende på Linnés Hammarby.

Carl von Linné
Linnés Hammarby
Stenhuset på Linnés Hammarby
Plugghästen på plats på Klostergatan 21
Ritningar till Plugghästen

Linnés Hammarby 

 

På Linnés tid var det vanligt att välbeställda professorer köpte jordbruksfastigheter i stadens närhet. Det var inte bara en trygg investering utan också en rejäl portion status. Som professor hade Linné naturligtvis också en välbelägen tjänstebostad i Uppsala (nuvarande Linnémuseet i Linnéträdgården) och en god lön. Någon garanti för familjens försörjning - om han t.ex. skulle avlida – ingick däremot inte i tjänsten. Han måste därför även tänka på att bygga upp ett kapital som kunde ge långsiktig avkastning samt ge en försäkring för familjen. Förvärvet av Hammarby 1758 ingick i den bilden. Efter Linnés död bodde hans änka Sara Lisa permanent på Hammarby till sin död 1806. Gården fanns i familjens ägo till 1879 då staten köpte Hammarby med Uppsala universitet som förvaltare

Utöver Hammarby kom han också att äga gårdar i Sävja, Edeby, Vallby och Hubby (den senare en gåva från Gustav III). Tillhopa kom Linnés ägor att omfatta minst tiotalet gårdar på sammanlagt c:a 350 ha. Han lät själv bygga en ny bostadsbyggnad vid Hammarby, som blev färdig omkring 1764. Även de övriga byggnaderna vid Hammarby rustades upp och han gav gården en rejäl ansiktslyftning, värdig en professor vid universitetet i Uppsala.

 

På Hammarby skaffade han sig inte bara ett andra hem utan även en betydande experimentmiljö. Här fick han även utrymme för praktiska försök och provodlingar. Han experimenterade med såväl inhemska som mer exotiska nyttoväxter, som han drivit upp i den botaniska trädgården inne i Uppsala. Arter från dessa försöksodlingar finns ännu kvar både på Hammarby och på de granngårdar i trakten som han själv ägde men också bland vänner och bekanta. Och det var här han fick användning för sin läs- och skrivstol (”Plugghästen”), som även användes som kateder, då han tog emot studenter för privatundervisning. 

Affärsprojektet ”Linnés plugghäst”

Carl von Linné skapade en för sin tid ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder. Nu kan vi alla bygga vår egen (eller åtminstone låta bygga) plugghäst med Linnés grundskiss som förlaga och därmed sätta en egen prägel på originalet från år 1741. För nu har Carl von Linnés praktiska, ergonomiska och enkla Plugghäst från år 1741 återuppstått och håller som bäst på att spridas över hela Sverige.

Bakom projektet står ett antal entusiaster med kulturentreprenören Gunnar Grip i spetsen (www.plugghasten.se). I det projektet menar man att ”Linnés Plugghäst” är världens första moderna ”allt-i-ett-arbetsplats” för Laptops, IPads och Smartphones. Därtill kan jag för egen del intyga att den är en fantastiskt praktisk läsplats. ”Linnés Plugghäst” har allt du behöver, dessutom en design som väcker historisk uppmärksamhet. Här sitter man bekvämt på en "hästsadel" och arbetar på ett litet utrymme. I projektet erbjuds alla hemsnickare kostnadsfria bygginstruktioner och ett helt nytt koncept för det moderna och flexibla hemmakontoret.

Det är absolut ingen överdrift att påstå att ”Linnés Plugghäst” står för historia, kunskap, lärande, ergonomi och pedagogik. Därtill kommer att "Linnés Plugghäst" – åtminstone för mig – innehåller ett stort historiskt och symboliskt värde. Det kan låta storvulet men symboliskt känner jag mig som en Linnés jämlike när jag sitter vid hans ”Plugghäst”.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Gunnar | Svar 22.11.2015 00.12

Roligt med Plugghästen, när Carl von Linné skall ansöka om plats på Världsarvslistan nästa år.
Läser de flesta av dina artiklar som uppsalabo och glädjer mig.

AlfKarlsson | Svar 19.01.2015 18.36

Alltid något nytt och trivsamt att läsa från Roland.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

09.07 | 21:54

Hej
Nu har Nils V Sterners grav överlåtits till NN. Hur tycker du att Uppsala bevarar sitt kulturarv på andra sidan?

...
14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS