Verkstadsindustri i Uppsala

Verkstadsindustrin i Uppsala präglades i stor omfattning av stadens cykelfabriker. Vid sekelskiftet 1900 fanns ett flertal cykeltillverkare, varav två kom att bli stora, AB Nymans verkstäder och Cykelfabriken Fram, eller ”Joffes” som företaget till vardags kallades. 

Utöver dessa två fanns i tidigt skede (åren före och efter sekelskiftet 1900) andra företagare, som också ville tillverka detta nya då revolutionerande fortskaffnings-medel. Här fanns företag som Bernhard Öberg & Co., J A Ahlquists Velociped- och metallfabrik, Upsala Separator, John Rabéns Velocipedfabrik och instrumentmakeri, K E Hallins mekaniska verkstad, C F Engs velocipedfabrik, J A Lundins mekaniska verkstad m.fl., alla med cykeltillverkning på programmet. 

Men det fanns också annan verkstadsindustri. Betydande sådana var t.ex. Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad med omfattande tillverkning av kylmaskiner, ångsprutor, pumpar m.m., Ahlquist & Gustafssons Metallgjuteri med mässingsföremål (ljuskronor, ljuslampetter och ljusstakar) som specialitet, Fabriks AB Osmunds med sina olje- och gaseldade industriugnar, Stål & Maskin med sitt smältverk, Nordviror med tillverkning av viror för pappers-, cellulosa- och wallboardindustrin m.fl., för att inte tala om den mångfald av bil- och cykelverkstäder, plåtslagerier, gjuterier, smidesverkstäder, karosseriföretag etc. som funnits och delvis fortfarande finns kvar i staden. 

Fram till 1800-talets mitt var annars de industriella inslagen i Uppsala obetydliga. Här fanns några vatten- resp. vinddrivna kvarnar, några brännvinsbrännerier, några tegellador, några boktryckerier, några bryggerier, några bagerier, någon enstaka mekanisk verkstad, etc. Merparten av företagen var små och relativt obetydliga. Många var ett mellanting mellan hantverk och industriellt embryo. 

På den här tiden var Uppsala en småstad med lantlig karaktär. De industriellt inriktade verksamheter som fanns var till största del inriktade mot den lokala marknaden och jordbrukets behov och den industri som fanns befann sig nästan alltid i skuggan av universitetet, kyrkan och studenterna. Men då – åren strax före och efter 1850 – började det hända saker.

Det var handlarna och hantverkarna, som - i kölvattnet av utökad näringsfrihet och högkonjunktur – livfullt började ta del i uppkomna diskussioner om byggandet av en järnväg förbi Uppsala. Dessa diskussioner födde i Uppsala en för tidsandan välgörande optimism. Här fanns i staden en starkt förankrad hantverkstradition. Snickerier, skrädderier, skomakerier, garverier, och små mekaniska verkstäder (smedjor) förekom i förhållande till ortens storlek i ganska stor omfattning.

Genom sin inriktning på produktion av kapitalvaror för att tillgodose såväl den övriga industrins som enskilda konsumenters behov blev verkstadsindustrin något av en nyckelbransch i det uppsaliensiska industrisamhället. Detta gäller än i dag även om den ”gamla” sortens industri som näring betraktad inte längre sysselsätter särskilt många uppsalabor.

Kända cykelmärken som Hermes, Crescent, Nordstjernan, Vega och Fram kom alla under någon tid att tillverkas i Uppsala. Det var produkter som direkt kändes igen av allmänheten. Här skiljer sig gårdagens verkstadsindustri i staden från dagens, som inte så mycket är tillverkare av produkter som riktar sig mot allmänheten utan mera är tillverkare av speciella produkter för industrins behov.

Uppsala billackering
Nordviror
Tullgarns
Osmunds
Nymans verkstäder

Historiskt sett fick verkstadsindustrin i Uppsala sitt genombrott kring sekelskiftet 1900. Den bärande gruppen industriföretag utgjordes då av mekaniska verkstäder, plåtslagerier och gjuterier. Det var under 1890-talet som cykeltillverkningen (eller velocipeder som man sa på den tiden) lockade många till nyföretagsamhet.

Men redan dessförinnan fanns ett antal ganska små metallföretag, ofta gjuterier. Ahlqvist & Gustafssons metallgjuteri AB på Dragarbrunnsgatan var ett sådant. Detta företag grundades redan 1854.

Verkstadsindustrins intåg i Uppsala kom dock betydligt senare. Ett av de första "moderna" företagen var Nordenstedt & Holm nere vid hamnen i Uppsalasom 1879 startade sin mekaniska verkstad där man tillverkade tungt styckegods som åtminstone delvis bearbetades i den egna verkstaden. Det företaget skulle sedermera bli det i Uppsala betydligt mera kända Tullgarns mekaniska verkstad och gjuteri. År 1890 var emellertid Nordenstedt & Holm med sina då 24 anställda en av Uppsalas största arbetsgivare.

Ett annat väl ansett metallföretag var på den här tiden J F Carlsson & Co Smidesaffär. Det företaget var en fortsättning av anrika Kvarnsmedjan från 1703, som sedan länge varit och 1880 fortfarande var stadens största och mest ansedda smedja. Detta företag, som då hade 10-12 anställda, heter i dag (2015) Certego (har tidigare hetat AB Pettersson & Barr respektive Swesafe) och är därmed – om man så vill – Uppsalas äldsta ännu verksamma industriföretag även om företagets verksamhet i Uppsala endast är att betrakta som filialer.

Sitt stora genombrott fick verkstadsindustrin i Uppsala på 1920-talet. Då blev verkstadsindustrin i staden så betydande att den sysselsatte flest uppsalabor. De bärande företagen utgjordes av mekaniska verkstäder och gjuterier. Som helhet sysselsatte industrisektorn i Uppsala vid denna tidpunkt och cirka 25-30 år framåt i tiden cirka 40 procent av alla yrkesverksamma i staden och det var under den här perioden Uppsala var en industristad att räkna med. 

Det var cykeltillverkningen vid Nymans verkstäder och Cykelfabriken Fram som mer än några andra bidrog till detta. Här fanns skickliga företagsledare, tekniker med finmekaniskt kunnande, en gedigen arbetarstam m.m., som vågade gå in i tillverkning av nya produkter i starkt specialiserade verkstäder. ”Cykelsala” blev ett begrepp.

Det är inom verkstadsindustrin som vi också hittar stadens äldsta ännu verksamma familjeföretag, Albinssons Verkstads AB som grundlades 1890 och som allt sedan dess ägts och letts av medlemmar ur familjen Albinsson. Idag leds företaget av femte generationen.

Det har också funnits företag i Uppsala som sysslat med lite mer udda inslag inom metall- och verkstadsindustrin som t.ex. AB Silvercells tillverkning av elektriska lättviktsackumulatorer liksom nyssnämnda Albinssons Verkstads AB verksamhet med varmförzinkning. Till denna kategori kan också räknas Brinks Förkromning & Mekaniska verkstad och Industri AB Cromservice, båda på Fabriksgatan. Hit hör också företag som gamla Förtenningscentralen, Elalm på Kungsängsgatan och den redan 1886 på Kungsängsgatan 28 startade Svenska Förladdningsfabriken. 

Mellan åren 1920 och 1960 fanns det förhållandevis gott om små verkstadsföretag i Uppsala. Många av dessa har det gemensamt att de inte har lämnat efter sig någon dokumentation som kan berätta om vad man mera påtagligt sysslade med, hur många anställda företaget hade, hur mycket pengar man omsatte osv. Även om flertalet av dessa sysslade med att serva och reparera bilar så var plåtslagerierna, mindre finmekaniska verkstäder och små gjuterier också väl representerade.

Bilen var något nytt och antalet människor som skaffade bil ökade kraftigt under den här perioden. Här har utvecklingen under senare årtionden gått i den riktningen att de företag som köper och säljer bilar i allt större utsträckning även byggt upp service- och reparationsverkstäder.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

16.09 | 15:21

Alltid av intresse att läsa Rolands sidor då han återger berättelserna så man kan se handlingarna som det vore en film.

...
04.09 | 17:20

Mycket intressant text.
Kan du eller vet du någon annan person som kan berätta något om ångslupen MENOTTI som 1864 - 1867 trafikerade Stockholm Flottsund ?

...
03.09 | 13:25

Roland, en utmärkt kort historik om Nymans i Uppsala.

Gunnar Grip

PS
Farfar Alvar Grip var Målarmästare och arbetsledare på den avdelningen, men startade ege

...
25.08 | 16:32

Mycket intressant att läsa! Nils Rosander är min morfar och jag har letat efter mer information om honom. Tyvärr verkar det inte finnas så mycket på nätet.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS