Själagården i Uppsala

Det snedställda Celsiushuset vars ursprung kan ha varit Uppsalas Själagård

Under medeltiden fanns i Sverige ett stort antal så kallade ”Själagårdar”. Det var den tidens äldreomsorg, ett slags välgörenhetsinrättningar med uppgift att ta hand om fattiga och sjuka i samhället. Den äldsta noteringen om Själagården i Uppsala är från 1437. Verksamheten synes ha finansierats genom donationer, så kallade "själagåvor", till Själakoret i Uppsala domkyrka. Själagårdarna försvann i Sverige successivt under 1500-talet under reformationen.

Själagården i Uppsala och dess historia är en företeelse som under senare år då och då fångat mitt intresse. Själagårdens inplacering i det industriella kulturarvet kan kanske i sig vara en knepig historia. Men företeelsen ska ses som en medeltida föregångare till en av dagens hetare politiska trätoämnen, välfärden, som i mitt tycke mer och mer börjat anta industriell (mindre medmänsklig) karaktär.

Det råder delade meningar om var i Uppsala Själagården var belägen. Landsantikvarie Nils Sundquist hävdade på sin tid, 1930- och 1940-talen, att Själagården i Uppsala fanns i ursprunget till den snedställda byggnad på gågatan i centrala Uppsala, som vi idag kallar Celsiushuset. Mot detta står den uppfattning som forskningschefen vid Namnarkivet i Uppsala Mats Wahlberg hävdar, nämligen att stadens Själagård nog låg i det område, som förr kallades Islandet i närheten av Vårfrukyrkan, vars placering i staden fortfarande är okänd.

Vem som har rätt är svårt att veta, men det verkar ändå som om det på något sätt vore fördel Sundquist. I den sparsamma litteraturen talas om en ”själastuga” i närheten av Vårfrukyrkan. Kan det ha varit så att det fanns två inrättningar; en större vid S:t Pers kyrka och en mindre vid Vårfrukyrkan? I den här artikeln utgår jag – med risk för att jag hamnar fel – att Sundquists tes är den rätta.

Vid sidan av Själagården – oavsett var i staden den låg – fanns sedan de första åren på 1300-talet även ett Helgeandshus på den plats vi idag kallar Fyris torg. Även Helgeandshuset var en social inrättning, som tog hand om sjuka och fattiga. Det var den i Uppsala välkände domprosten Andreas And (domprost i Uppsala 1278–1299 och riksråd 1302–1317, död 1317), som grundade Helgeandshuset. Såväl Själagården som Helgeandshuset baserade sin verksamhet på kristen grund och båda stod helt och fullt i kyrkans hägn och under kyrklig ledning.

Effektiv utplåning av Själagården

När det gäller Själagården i Uppsala och den verksamhet som där bedrevs finns inte mycket bevarat. Gustav Vasas uppgörelse med den katolska kyrkan – reformationen – var i Uppsala ovanligt effektiv.  Kanske inte så överraskande med tanke på att Uppsala var den katolska kyrkans huvudsäte i landet. Ingenting – bortsett från sådant som kunde omvandlas till pengar – skulle bevaras för framtiden. Den effektiviteten drabbade även Själagården; en social välfärdsinrättning, som visade att även katoliker hade känslor för sämre lottade medmänniskor. Sådant skulle inte bevaras för framtiden, Ja, utplåningen av Själagården i Uppsala var så effektiv att man senare inte med full säkerhet kan säga var inrättningen fanns eller om den alls har funnits här.

Vad som hände med Själagården tillhör det okända. Mycket talar för att verksamheten avvecklades och att byggnaden drogs in till Kronan. Så småningom – omkring 1740 – kom huset att byggas om av Anders Celsius och omvandlades då till Uppsala universitets observatorium. Endast bottenvåningen lämnades orörd vid renoveringen och tur var väl det med tanke på att det var den våningen som ledde Sundquist mot sin tämligen klara uppfattning om att det var här Själagården hade funnits.

Reformationen hade flera orsaker: organisatorisk tröghet och doktrinär stagnation inom katolska kyrkan, nya ideologiska tankeströmningar, en vilja till ökat oberoende från Rom och den svenska statens finansiella behov. Även om teologisk väckelse sammanföll med reformationen i Sverige kan det nog sägas att den i huvudsak var politiskt initierad med Gustav Vasa som främste pådrivare.

En liten plump i protokollet, som visar att det i Uppsala fanns en Själagård, lämnade Gustav Vasa dock efter sig. I ett bevarat medeltida brev, daterat i Stockholm 1437 (numera bevarat på Riksarkivet), får vi klart för oss att det faktiskt har funnits en Själagård i Uppsala. I det brevet kan man läsa att Gotskalk van der Howen, föreståndare för Själagården i Stockholm, träffat avtal med herr Jakob, föreståndare för Själagården i Uppsala att på en Själakoret i Uppsala tillhörande tomt i Stockholm uppföra en byggnad med två källare och två eller tre gatubodar för 200 mark jämte viss ersättning in natura.

Av brevet framgår också att det vid avtalets ingående fanns närvarande namngivna vittnen, nämligen kaniken och sysslomannen vid Uppsala domkyrka herr Hans Andersson, magister Anders Bondesson, herr Nils i Villberga och rådmannen i Stockholm Evert Törn. I brevet nämns också ”Själakoret i Uppsala” och att detta själakor ägde en tomt i Stockholm. Var i Uppsala själakoret skulle ha funnits går inte att med säkerhet fastställa även om mycket pekar mot att det medeltida Själakoret fanns från 1412 i Uppsala domkyrka och där i vapenhusets södra ände (Nils Sundquist). I Själakoret firades mässor till minne av dem som dött.

Man kunde också köpa sig evig frid genom att ge gåvor till Själakoret. Det gjorde t.ex djäknen Jon Petersson från Nånö i Estuna socken norr om Norrtälje då han 1412 testamenterade jord ”i övre byn” i Norra Nånö till Själakoret i Uppsala domkyrka. Det var ett annat dokument Gustav Vasa missade att förstöra.

S:t Pers kyrkas undermarksruin
Kv. S:t Per. A=S:t Pers kyrka, B=sammanbyggda medeltidshus, C=Själagården och D=fynd av begravningsplats (Sundquist)
Begravningsplats i kv. Duvan, som kan vara Vårfrukyrkas (1907)
Bottenvåningarna i Själagården i Stockholm (överst) och Själagården i Uppsala (Celsiushuset)

Mycket talar för att Själagården fanns i kv. S:t Per

Mot den här bakgrunden kan det vara intressant att något fundera över var i Uppsala Själagården fanns. I det läget kan det finnas anledning att utgå ifrån äldre gatunamn. Och då fanns i centrala Uppsala en gata som från medeltiden fram till slutet av 1700-talet benämndes ”Själagatan”. Den gatan hade ungefär samma sträckning som dagens Dragarbrunnsgata, mellan Klostergatan och Vaksalagatan, dvs. i direkt anslutning till kv. S:t Per där S:t Pers kyrka med sitt torg låg ungefär i nuvarande korsningen Dragarbrunnsgatan/S:t Persgatan. Det är detta Nils Sundquist tog till intäkt då han placerade Själagården till trakten kring S:t Pers kyrka. Och det förefaller att vara en logisk slutsats.

I kv. S:t Per finns bevarat den medeltida byggnad, som av sitt sneda läge att döma tillhör gammal tid. I varje fall tiden före stadsplaneregleringen 1643. Idag känner vi den byggnaden som Celsiushuset. Byggnadshistoriska undersökningar har givit vid handen att ursprunget till det huset kan härledas till medeltiden. Husets ålderdomliga bottenvåning, som försvann då Celsiushuset i slutet av 1960-talet helrenoverades, ledde Nils Sundquist in på misstanken om att det var här i detta hus Själagården i Uppsala hade funnits.

Det var således inte enbart gatunamnet Själagatan och S:t Pers kyrka, som ledde Sundquist mot Celsiushuset. Den ålderdomliga bottenvåningen i det huset hade nämligen en nästan exakt likartad utformning som den i början av 1930-talet rivna – men bättre bevarade – medeltida Själagården i Gamla Stan i Stockholm hade. I båda fallen bestod bottenvåningen av en stor sal i mitten med välvda rum mot gavlarna. Överensstämmelsen är påfallande. Det gör att jag med till visshet gränsande sannolikhet kommit fram till att Sundquists uppfattning om att det snedställda huset (Celsiushuset) i kv. S:t Per är ursprunget till Själagården i Uppsala. Men helt säker kan jag inte vara.

I litteraturen är Uppsala Själagård inte mycket omtalad. Behovet av forskning i ämnet är stort.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Björn Pettersson | Svar 05.06.2017 23.37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

Alf Karlsson | Svar 30.03.2015 20.01

Mycket intressant läsning för min del som är intresserad av kyrkliga beskrivningar. Gustav Vasa hade ju sitt intresse i att plocka ner kyrk klockorna.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
24.04 | 15:44

Efter att med intresse ha läst om brännvinet en flödande inkomstkälla fann jag information om P E Wendbladh ev far till min mormors far C A Carlsson Backa Kalle

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS