Vad händer härnäst?

Under 1900-talet genomgick industrin en gigantisk ökning av effektivitet och produktivitet. Globaliseringen gjorde sitt inträde. Plötsligt var det mycket billigare att flytta tillverkningen till andra delar av världen. Allt talar för att under de kommande decennierna kommer industrin att genomgå nästa fas av förändring, med ökad automatisering, robotisering och digitalisering, samtidigt som företagen ska bidra till en hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan. Hur kommer vår lokala industri att klara sig i den utvecklingen? Kan det till och med leda till att vår lokala industri går starkare in i framtiden? Svaren på frågorna hör också framtiden till. Men allt talar för att framtidens industri kommer att se helt annorlunda ut än den vi vant oss vid att se. 

Symbiosen mellan arbete och anställning har inte alltid varit given. Före industrialismen hade folk sällan ”riktiga jobb”, men det visste de inte om. De jobbade hårt och gjorde nytta ändå. Begreppet jobb är ett relativt sent påfund – ett organisatoriskt begrepp från 1900-talets industrisamhälle som under åren utvecklades till att bli något av en samhällsbärande symbol. 

Sett ur sysselsättningssynpunkt har vi numera lagt det traditionella industrisamhället bakom oss. Knappt en femtedel av dagens arbetstillfällen finns inom industrin i dess gamla tappning. Av Uppsalas yrkesverksamma befolkning återfinns idag (2015) fler än hälften inom den offentliga sektorn. Sedan ett kvarts sekel har vi levt i ett servicesamhälle men med en arbetsmarknad organiserad enligt det gamla industrisamhällets principer. 

Nu är det kunskapssamhället som gäller, men fortfarande med en arbetsmarknad organiserad enligt industrisamhällets principer. Förändringar har alltid oroat. Så var det vid industrialismens intåg och så är det även idag när vi lämnar industrisamhället för något vi ännu inte riktigt vet vad det är. Vi vet inte hur vi ska möta det nya i tillvaron när näringsstrukturen plötsligt ser annorlunda ut, då arbetsmarknaden förändras, då de ekonomiska och finansiella systemen byter skepnad, då de politiska besluten blir felaktiga eftersom de vilar på värderingar från det samhälle vi håller på att lämna bakom oss, då behovet av ökade kunskaper växer, inte minst till följd av ökad globalisering, förändringar avseende klimatet och då allt går så mycket snabbare än tidigare.

Förändringen innebär utmaningar och hot men framförallt radikalt förändrade möjligheter till en annan förhoppningsvis högre livskvalitet. Det nya arbetet kan inte längre paketeras i form av ”jobb” i traditionell mening. Kunskapssamhället kräver friare arbetsformer och en ny organisation av arbetsmarknaden – en ny terminologi. Förvärvsarbete, utbildning, omsorg, förströelse och fritid flyter samman. Gränserna blir otydliga – ibland osynliga.

Informationsteknologin är redan en nyckelfaktor. Liksom väderlek, årstid och tillgång på råvaror styrde arbetet i bondesamhället kommer information och signaler från öppna kunskapskällor och marknader att än mer styra framtidens arbete. Tid och avstånd upphör att vara begränsningar. Som enskilda individer får vi möjlighet att utnyttja en större del av vår kapacitet. Hierarkiska organisationer försvinner. Det mesta arbetet blir projektorienterat och utförs för många uppdragsgivares räkning utan ledning i traditionell bemärkelse.

Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva än mer högutbildad arbetskraft. Utbildning och forskning är därför grundläggande förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning när ekonomin blir mer kunskapsberoende. Jämfört med övriga Sverige finns i Uppsala bästa tänkbara förutsättningar för en framgångsrik lokal näringslivs- och arbetsmarknadspolitik.

Det var många som trodde att utvecklingen i Uppsala efter Pharmacias samgående 1996 med den amerikanska läkemedelsjätten Upjohn och det beslut som då togs om att flytta forskning och utveckling i kärnverksamheten läkemedel från Uppsala till andra sidan Atlanten skulle innebära Uppsalas industriella dödsstöt. Men den befarade katastrofen uteblev. Visserligen flyttade Pharmacia-Upjohn sin forskningsverksamhet till USA, men fyra år senare arbetade i Uppsala betydligt fler med forskning och utveckling inom bioteknik och angränsande områden än före Pharmacia-Upjohns flytt till USA.

Med stor sannolikhet är det en utveckling, som hänger samman med att Uppsala har konkurrensfördelar i form av två universitet och Akademiska sjukhuset men också att här fanns en etablerad tradition av avancerad forskningsbaserad industri och goda kommunikationer såväl nationellt som internationellt. Tillsammans sätter det Uppsala i guldstol och bör rimligen leda till att kommunen även i fortsättningen har goda förutsättningar att framöver klara konkurrensen om den välutbildade arbetskraften.

Från Carl von Linnés Systema Natvra'e ...
...via Nymans Verkstäders löpande band ...
...till schematisk framställning av DNA under kopiering

Även om förutsättningarna kan tyckas gynnsamma för Uppsala så krävs för ett bra resultat ett nära samarbete mellan kommunen och det lokala näringslivet. Kommunens uppgift måste vara att se till att det finns en fungerande infrastruktur, tillförlitlig bostadsförsörjning, goda utbildningsmöjligheter för såväl barn som ungdomar och vuxna, utbyggd barnomsorg, kvalificerad sjukvård, väl fungerande kommunal ekonomi, närhet till idrotts-, fritids-, kultur- och naturmiljöer, rimlig lokalförsörjning, hög planberedskap, goda kommunikations- och transportsystem, väl fungerande handel etc. Näringslivets uppgift är att se till att det hela tiden skapas nya jobb för en till omfånget växande befolkning.

 

Åtskilligt av detta saknas idag men går med viss klokhet att åstadkomma. Här är det lätt att se att det politiska spelet kan ställa till med bekymmer. Särskilt med tanke på att i detta finns en improduktiv motsättning i synen på tillväxtens drivkrafter. En del politiker tror att skattesänkningar är nyckeln till alla framtidsproblem. Andra är ovilliga att diskutera tillväxt- och dynamikfrågor och tycks istället vilja koncentrera sig på godbitarna inom socialpolitikens område som t.ex. ”vård-skola-omsorg” och ersättningsnivåer i försäkringssystemen. Som plattform för en seriös debatt om hur framtidens samhälle ska utvecklas är den här motsättningen inte särskilt fruktbar.

 

En tredje framtidsfråga är om den lokala industrin i Uppsala förmår att specialisera sig inom branscher som kan ge fortsatt hög tillväxt och sysselsättning. Bioteknikboomen, som idag ser ut att verka med full kraft, ser i det sammanhanget lovande ut. Men det är absolut för tidigt att ännu ha någon bestämd uppfattning om vilken industriell roll bioteknikföretagen kan komma att spela i framtidens Uppsala.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

09.07 | 21:54

Hej
Nu har Nils V Sterners grav överlåtits till NN. Hur tycker du att Uppsala bevarar sitt kulturarv på andra sidan?

...
14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS