Upsala Optiska AB

Den optiska industrin i Sverige var före första världskrigets utbrott i det närmaste obefintlig. Men i Uppsala arbetade Uppsala Optiska Industri som en kvarleva av den under det första världskriget bildade firman med samma namn, som under några år tillverkade prismakikare, en tillverkning som successivt avvecklades till förmån för tillverkning av glasögon. En produktion som under 1940-, 1950- och 1960 talen kom att utökas betydligt och som fortsatte att öka fram till sekelskiftet 2000.

Tillverkningen av optiska instrument har annars gamla anor i Uppsala. En föregångsman i det sammanhanget var Uppsalaprofessorn Samuel Klingenstierna (1698-1765), som redan i mitten av 1700-talet bidrog med såväl teoretiska som tekniska lösningar för en svensk tillvekning av optiska instrument. På goda skäl ansågs han vara den ypperste av sin tids fysiker. Men det tog tid innan hans banbrytande idéer föll i god jord.

I Uppsala dröjde det till år 1857. Men då började instrumentmakare J L Rose att driva en instrumentfabrik med ett tiotal anställda. Riktigt var i staden han höll till går inte att precisera närmare än ”att det var någonstans i Svartbäcken”.

Fabriken drevs i ett slags sambruk med den samtidigt i Uppsala startade Roses Optiska affär. 1918 utvidgades fabriken av sonen Gustav Rose, som då även tillverkade prismakikare och ögonglas. Fabriken var då den enda i sitt slag i Sverige, ja till och med i Norden. Ungefär samtidigt – i mitten på 1910-talet – kom f. bagarmästaren Edvard Åberg in i firman. Han blev några år senare verkställande direktör i företaget. På grund av stark konkurrens utifrån – särskilt från företag i Tyskland – måste kikartillverkningen läggas ned redan 1924.

AB Uppsala Optiska Industri höll till på olika ställen i staden. Efter inledningen ”någonstans i Svartbäcken” flyttades verksamheten till Storgatan 30 för att 1913 hamna på Bangårdsgatan 13. 1918 blev adressen Fabriksgatan 6 för att 1976 bli Seminariegatan 31.

1937 genomfördes en omfattande strukturell omdaning i företaget som 1939 resulterade i en aktiebolagsbildning. Det här skedde i direkt anslutning till att Villi Drömer tog över företaget. Nu skildes också fabriken från Roses Optiska affär. 1954 var det dags igen med en ny strukturell omdaning av firman i samband med att företaget då övergick till egen produktion i utökad omfattning. De sista tio åren före produktionsavvecklingen år 2000 i det tyska företaget Rodenstocks regi.

Ganska tidigt fanns i företaget ett sliperi för att ytslipa speciella glasögonglas. Slipningen gjordes med smärgel och poleringen med järnoxid. Därutöver hade företaget även skaffat sig maskiner för vakuumfärgning av glasögonglas. Senare tillkom motsvarande sliperi för plastglas liksom specialtillverkade glasögonlinser i såväl mineral som plast. På 1970-talet hade firman cirka 80 anställda. 

Vid det laget var Uppsala Optiska Industri inte längre ensam optisk industri i Sverige. Vid Aga slipades t.ex. både ögonglas och fyrlinser och vid Jungnerbolagen i Sundbyberg olika slag av linser. Men ungefär en fjärdedel av landets behov av ögonglas blev i alla fall tillgodosett av det uppsaliensiska företaget.

Råmaterialet – glasmassan – hämtades från Tyskland. Frankrike, England och USA i form av små runda skivor, men annars var tillverkningen alltigenom svensk. Tillverkningen av glasögon var på den här tiden en komplicerad företeelse. Den första proceduren i tillverkningen var den så kallade ”skrubbningen” av ämnena. Denna, som var synnerligen betydelsefull, innebar en slags första grovslipning för att ge glaset en tillnärmelsevis rätt orientering i fråga om de optiska axelförhållandena (det lär finnas över miljonen olika kombinationer). Skrubbningen var en slags smärgling, som gjordes för hand (smärgel + vatten + sand).

Efter skrubbningen följde en grov- och finslipning samt polering. Det var arbetsmoment, som till fullo utfördes av för ändamålet särskilt utformade maskiner. De skrubbade glasen fästes sedan med hjälp av beck på slipskålar av varierande storlek och typ, vilka sedan placerades vid slip- och polermaskinerna. Slipningen, som tog cirka tio minuter skedde med smärgel eller karborundum och polering – ett produktionsmoment, som tog cirka fem timmar och utfördes med järnoxid, dvs. det som i dagligt tal kallas rödfärg. Efter slipningen och poleringen skildes beck och glas åt genom avkylning i isvatten.

Idag ser produktionsprocessen helt annorlunda ut och det slutliga resultatet är oändligt mycket mera precist. När en kund lägger en glasögonorder skickas information om aktuellt synfel till tillverkarens produktionsavdelning där glasen blockas. Blockningen innebär att en maskin placerar en plastbit där det optiska centrumet är beläget för just det aktuella synfelet. När det är gjort är glasen redo att slipas. Slipmaskinen skär då till glasen med hjälp av tryckluft och knivar till rätt form och styrka. Sedan tar klassiskt handarbete vid då glasen hopfogas med bågen. När glasögonen monterats finjusteras de och samtidigt kontrolleras att slipningen och synfelet stämmer överens. Efter detta kan kunden börja använda glasögonen .

Uppsala Optiskas produktionskapacitet i mitten på 1970-talet uppgick till 600-700 ögonglas färdigslipades per dag och levererades till optiker över hela landet, som sedan skar till dem och passade in dem i glasögonbågar av skiftande utseende.

Företaget, som nu var ett riksomfattande familjeföretag, hade filialer i Stockholm, Göteborg och Malmö och kundkretsen utgjordes i allt väsentligt av optiker över hela landet

År 1990 förvärvade företaget av det tyska företaget Rodenstock Sverige AB som fortsatte produktionen i lokalerna på Seminariegatan. Företaget sysselsatte 85-90 anställda arbetare år 2000. Men sommaren 2002 meddelade Rodenstock att tillverkningen i Uppsala skulle upphöra. Så skedde också och Uppsala blev ett industriföretag fattigare. Rodenstock i Uppsala förvandlades till ett renodlat grossistföretag med adress Fålhagsleden 59.

Rodenstock Sverige AB är ett helägt dotterbolag till Rodenstock GmbH, som är Tysklands ledande tillverkare av glasögonglas och glasögonbågar. Företaget grundades 1877 av Josef Rodenstock och sysselsätter globalt cirka 4 500 medarbetare och finns representerade med försäljningskontor och distributionspartners i över 85 länder.