AB Uppsala Cementgjuteri

Cementgjuteriet i Kungsängen 1935
Skyddsrum i armerad betong 1940
Mimmi Ekholms plats under uppbyggnad
Skrivmaskinen
Namnteckningen
Mimmi Ekholm

Under de senaste åren har kvarteret Cementgjuteriet i Uppsala omvandlats från tidigare betongindustri och parkeringsplatser till nytt bostadsområde med butiker och serveringar; en ny stadsdel i Uppsala. Utbyggnaden med fler bostäder pågår fortfarande. På sikt vill kommunens politiker få till stånd en pendeltågsstation vid området. För äldre uppsalabor förknippas dock området med ”Cementgjuteriet i Uppsala”; ett unikt industriföretag med en tuff kvinna som företagsledare och det i en bransch som nog de flesta skulle vilja betrakta som typiskt manlig.

Uppsala Cementgjuteri C A Eriksson & Co, som var företagets ursprungliga namn, grundades 1919 av fabrikören Carl August Eriksson. Till en början höll han till i en fabriksbyggnad på Svartbäcksgatan 38. På tillverkningsprogrammet fanns alla slags cementvaror samt staketstolpar på beställning.

 

Företaget ombildades till aktiebolag vid ett möte på Odinsborg i G.la Upsala den 23 mars 1936. Då ingick fabrikören K A Hessel, som sedan 1923 varit delägare i och chef för företaget, som VD för Uppsala Cementgjuteri. Delägare i det nya aktiebolaget var förutom C A Eriksson och K A Hessel även Johan Persson, Daniel Forsberg och Mimmi Ekholm. Den sistnämnda hade sedan 1921 arbetat som kontorist i företaget och skulle senare – skiftet mellan 1930- och 1940- talen – även komma att bli företagets VD.

 

Företaget, som fungerade bra och var lönsamt, bestämde sig 1934 att starta ett andra produktionsställe i Uppsala. Då byggde man en ny fabrik vid Kungsängstull. Företaget hade då 12 anställda.

Mimmi Ekholm - från kontorist till VD

 

På 1940-talet, då Mimmi Ekholm var ägare och chef för Uppsala Cementgjuteri, hade bolaget att utkämpa en hård konkurrens med bl.a. S:t Eriks Lervarufabriker, som 1942 även inlemmade en cementvarufabrik i sin verksamhet. Mimmi Ekholm och Uppsala Cementgjuteri hade emellertid ett försteg framför sina konkurrenter i det att hon behärskade nästan allt råmaterial som sand, grus och singel i egna grusgropar men också genom ett framåtsyftande utvecklingskontrakt med Uppsala Universitet. Utbyggnaden av flygfältet vid Ärna, där Cementgjuteriet hade ett stort engagemang, bidrog också till framgångarna.

Det var också Mimmi Ekholm som 1942-1943 förvärvade två tomter längs Börjegatan vid Börjetull och järnvägsövergången där med adress Hällbygatan 27. Här byggdes en ny fabrik till vilken verksamheterna vid såväl Svartbäcksgatan 38 som den i Kungsängen flyttades. 1957 byggdes verksamheten ut och den första betongstationen för framställning av färdig betong togs i bruk.

Uppsala Cementgjuteri var som störst i mitten på 1960-talet. Då hade man 110-talet anställda. Då deltog företaget också i bildandet av Alfa Rör AB, ett branschomfattande utvecklings- och marknadsföringsbolag för betongrör. Uppsala Cementgjuteri, som fortfarande finns kvar som företag i Uppsala, är idag lokaliserat till Vaksala Eke strax öster om Uppsala.

Upsala Cementgjuteri hade i sin ägo ett flertal grustäkter runt om i Uppland och företaget var i många år ett på sitt sätt unikt företag i så måtto, att det i stor utsträckning var kvinnostyrt i en i övrigt typiskt manlig bransch. Under Mimmi Ekholms ledning utvecklades Uppsala cementgjuteri till ett av landets större inom sin bransch. När hon 1961 avled hade företaget ett 90-tal anställda. När hon tillträdde som VD drygt tjugo år tidigare hade företaget 12 anställda. Under hennes ledning utvecklades cementgjuteriet till ett av de större inom branschen.

Mimmi Ekholm var en krävande företagsledare men samtidigt mån om sin personal. Detta senare kom t.ex. till uttryck 1958 då hon i samband med en personalfest plötsligt meddelade att hon satt undan 40 000 kr som en extra belöning till personalen. Och detta som ett tack för gott produktionsresultat och att fördelas som ett extra lönetillskott. 40 000 kr på den tiden var mycket pengar och åtgärden som sådan uppskattades mycket av personalen.

Mimmi Ekholm började som kontorist på Uppsala cementgjuteri 1921 och slutade som VD för företaget – ingen vanlig karriär för en kvinna på den tiden, dessutom i en massivt mansdominerad bransch. Många tvivlade på att hon skulle gå i land med uppgiften. I initierade kretsar var detta dock inget problem. Där visste man vilken kapacitet Mimmi Ekholm hade, och numera har Uppsalakvinnan, som med den äran avancerade från kontorist till VD för betongbolaget, fått ett kvarterstorg – Mimmi Ekholms plats – uppkallat efter sig.

Minnet av företaget bevaras också i den nya bostadsmiljön, där var och vartannat föremål är tillverkat av betong - murar och markbeläggning men även sittplatser, planteringskärl och lekredskap. Ett pingisbord i Gjuteriparken, längre in i området, står t.ex. stadigt på betongben.  Det finns fler föremål i betong än man kanske tror, när man börjar se sig om i området.

Minnet av en unik företagsledare bevaras

Minnet av kontoristen Mimmi Ekholm bevaras bland annat i en stiliserad skrivmaskin på marken. Väldiga fyrkantiga tangenter, specialtillverkade i betong, med ingjutna bokstäver och siffror i metall kan fungera som sittplatser eller hoppbana. Mellanslagstangenten blir en längre bänk med träsits.

Stålarmen, som förväntas flytta skrivmaskinsvalsen, har i konstverket givits utformningen av en rutschbana i metall. Med lite god vilja går det också att se papperet som böljar ut från maskinen i den vågformade gräsmattan. Här finns också ett ljuskonstverk där man åtminstone kvällstid låter Mimmi Ekholms namnteckning framträda över papperet.

Mimmi Ekholm avled 1961 och efterträddes av sin brorsson Staffan Ekholm, som då blev ny VD för företaget.

 

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Alf Karlsson | Svar 09.06.2016 20.39

Sakligt berättar du så att man lever med i det århundrade du beskriver, allt ja allt är intressant i din beskrivning i ämnet.

Gunilla Jansson | Svar 09.06.2016 15.23

Mycket intressant att läsa om Mimmi Ekholm som måste varit en enastående framgångsrik kvinna för så länge sen, när det knappt fanns yrkesarbetande kvinnor alls.

Gunnar Isaksson | Svar 09.06.2016 14.46

Kommer ihåg i början 50 talet ja fick följa med min far sittande på skärmen på traktorn o hämta betongrör till något avlopp på gården ja är född.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

09.07 | 21:54

Hej
Nu har Nils V Sterners grav överlåtits till NN. Hur tycker du att Uppsala bevarar sitt kulturarv på andra sidan?

...
14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS