Samarbetet med Pharmacia påverkade forskningsarbetet
Under 1900-talets senare hälft gjorde forskningen inom kroppssjukvården stora och snabba framsteg. Det var en utveckling som i hög grad påverkades
av det nära samarbetet med universitetet och läkemedelsbolaget Pharmacia.
Forskningsarbetet blev snabbt en självklar del av vardagen på Akademiska sjukhuset. Tillsammans med universitetet och Pharmacia utvecklades forskningsverksamheten
till internationell världsklass. Här bedrevs avancerad medicinsk forskning baserad på de senaste rönen. Dessutom genomfördes under en lång följd av år ett stort antal kliniska prövningar av läkemedel på
sjukhuset.
Även om forskningsverksamheten fortfarande är omfattande går det inte att komma ifrån att utvecklingstakten dämpades en hel del då Pharmacia försvann från Uppsala.
Regionsjukhus
Akademiska sjukhuset blev 1961 ett av Sveriges första regionsjukhus. I samband med detta utvecklades nya specialistkliniker vid sjukhuset. Då etablerades särskilda kliniker för t.ex. centraloperation, röntgen och laboratorier,
plastik-, neuro- och thoraxkirurgi, kirurgisk och medicinsk urologi, gynekologisk onkologi m.m.
Några år senare – 1967 – blev landstiget huvudman även för Ulleråkers sjukhus. Samariterhemmets sjukhus fick däremot
vänta ända till 1997 innan det kom att uppgå i Akademiska sjukhuset.
Under 1970-talet byggdes Akademiska sjukhuset ut med många nya stora vårdbyggnader. Det var då sjukhuset fick sin nuvarande karaktär av storsjukhus
av internationell klass.
Nu – i mitten av 2010-talet – är det dags för ett nytt omfattande om-, till- och nybyggande av sjukhuset; allt för att även framgent kunna erbjuda sjukvård av hög internationell klass.
Uppsala läns landsting ny huvudman för sjukhuset 1983
Akademiska sjukhuset förblev statligt fram till 1983, då landstinget blev ny huvudman. Sjukhuset kom då att företrädas av en särskild
sjukhusstyrelse som utsågs av landstinget. Ett femårigt förberedelse- och förhandlingsarbete föregick övertagandet. Att förberedelserna drog ut på tiden berodde nog på att sjukhuset organisatoriskt var en milt
uttryckt krånglig företeelse med en statlig direktion sammansatt av såväl landstingsvalda som statligt utsedda ledamöter och med budgetdirektiv från såväl staten som landstinget. Och för att röra till det
än värre ingick i systemet att det var universitetets konsistorium som bestämde med vilken budget sjukhuset skulle arbeta.
Systemet med en särskild sjukhusstyrelse upphörde med utgången av år 2002. Ledningen
av sjukhuset övertogs då av landstingsstyrelsens ägardelegation.
Landstingets övertagande av Akademiska sjukhuset kan betraktats som landstingets hittills största beslut någonsin. Vägen fram till beslutet var kantad
av många törnen. Landstingets representanter i direktionen menade tätt som oftast att de statliga företrädarna torgförde alltför drastiska och oplanerade verksamhetsbegränsningar till men för sjukhusets utveckling.
Överenskommelsen med staten var klar i december 1981. Ett enigt landsting (där de fyra demokratiska partierna Centerpartiet, Folkpartiet. Moderaterna och Socialdemokraterna ingått i förhandlingsdelegationen) godkände i februari
1982 överenskommelsen och övertagandet skedde den 1 januari 1983. I pengar innebar affären att landstinget fick ett statligt övergångsbidrag med 475 milj. kronor under 10 år.