Akademiska sjukhuset

Lars Roberg

Akademiska sjukhuset i Uppsala grundades 1708 som universitetets undervisningssjukhus, Nosocomium academicum, i det så kallade Oxenstiernska huset vid Riddartorget. Syftet var att få till stånd en mera ordnad utbildning av läkare vid Uppsala universitet men naturligtvis också att i någon mån avhjälpa bristen på ett ordentligt sjukhus.

Poliklinisk verksamhet var huvudsaken, men enskilda patienter erhöll även klinisk vård. Till en början hade sjukhuset endast 6-8 sängar. Lars Roberg hette sjukhusets förste prefekt och grundare. Bland Lars Robergs många bidrag till vetenskaperna ingick att grunda en poliklinik men också i att starta sjukhuset i Oxenstiernska huset.

Det blev ett litet sjukhus som – i brist på pengar och den näst intill obegripliga anledningen att utbildningen i Uppsala inte fick räknas som merit – förde en tynande tillvaro under sina första årtionden. 

Under 1700-talets senare hälft och 1800-talets första hälft utvidgades sjukhuset först under Nils Roséns[1] (1762 adlad von Rosenstein) och senare Israel Hwassers ledning till 54 patientplatser och hög status ifråga om läkarutbildning.



[1] 1740 blev Nils Rosén professor i medicin på Uppsala universitet, efter att först fått professuren i botanik i konkurrens med Carl von Linné. Carl von Linné fick ungefär samtidigt professuren i medicin. Båda tyckte att de blivit professor i fel ämne. Därför bytte de senare sina professurer med varandra så att båda blev nöjda. Rosénparken intill Upplandsmuseet har fått sitt namn efter Nils Rosén.

 

Helgeandshuset från   1302 – en äldre föregångare

Det finns de som vill göra gällande att sjukhusets historia började långt tidigare; redan 1302. De utgår då från det kyrkliga vårdhem för sjuka och fattiga, som domprosten Andreas And startade på den plats vi nu kallar Fyris torg och som han kallade Helgeandshuset. Men det är måhända att ge Akademiska sjukhuset lite för stolta anor. På 1500-talet lät i alla fall Gustav Wasa dra in den kyrkliga inrättningen Helgeandshuset till Kronan och gav det då namnet Upsala Hospital[1].

Vid den stora stadsbranden 1702 brann hospitalet upp. 1782 hade en ny byggnad uppförts som även den fick heta Upsala Hospital. I det nya sjukhuset inrymdes såväl kropps- som sinnessjukvård. Grunderna från detta hus finns fortfarande kvar under den byggnad, som numera brukar benämnas ”Gamla Gillet”.

Sjukhuset vid Fyris torg blev så småningom för litet och flyttades 1811 till före detta kronobränneriets gamla lokaler vid Ulleråker[2] och utvidgades där för att 1837 bli centralhospital (länslasarett) för fem län. År 1851 flyttades länslasarettet till den byggnad, som idag rymmer Historicum (Auirivilliska gården; numera kallad Ekermanska huset) där ett 50-tal sjuksängar ställdes till förfogande. Några år senare – 1857 – förenades de båda sjukhusen under gemensam förvaltning.

Behov av större sjukhus

Behovet av ett större och modernare sjukhus kändes nu angeläget, inte minst för att kunna svara upp mot behovet av högre kvalitet på den praktiska utbildningen i medicin. Universitetet, länet och staden inledde då ett samarbete som resulterade i att ett nytt sjukhus – Akademiska sjukhuset – byggdes i kv. Bleket söder om slottet strax utanför  den dåvarande Slottstullen. 1867 stod   det nya sjukhuset med 171 vårdplatser färdigt. Den första byggnaden nyttjas fortfarande, men inte till patientvård.

Innan man nådde så långt hade emellertid debattens vågor gått höga. Många lokaliseringsförslag prövades och förkastades innan kv. Bleket accepterades. Arkitekten H A Törnqvist beräknade att hans förslag till nytt sjukhus skulle komma att kosta ungefär 300 000 kronor, ett för tiden betydande belopp, som länets deputerade inte förfogade över.

En betydande finansiell insats gjordes 1861 då kryddkramhandlaren Gabriel Wilhelm Gillberg[3], känd bl.a. för sin stora sparsamhet, plötsligt donerade en rejäl grundplåt till sjukhusbygget på inte mindre än 25 000 kronor. Innan året var till ända hade ”Borgerskapets äldste”[4] och universitetet gemensamt löst resten av den komplicerade frågan om hur bygget skulle finansieras.

Den vid den här tiden traditionella finansieringen med ”brännvinspengar”, dvs. inkomster från tillverkning, beskattning och konsumtion av brännvin, berördes men förvånansvärt perifiert. Anledningen till detta är höljt  i dunkel.

För att få till sin del av finansieringen tvingades universitetet att sälja de fastigheter där det gamla sjukhuset Nosocomium Academicum respektive Theatrum Oeconomicum vid Gamla Torget varit inrymda.



[1]I en Kongl. förordning, som bl.a. Upsala Hospital hade att leva efter, från 1763 indelas ”fattige nödlidande” i tre grupper:

1)       Sådana, som antingen av ålderdom, skröplighet, långvariga krämpor eller någon annan slags ofärdighet ej kunna försörja sig och ej äga anhöriga, som vårda sig om dem, eller ock vid tilltagande åren lidit sådana olyckor, att deras näring avstannat samt numera blivit för orkeslösa för att kunna välja sig annat näringssätt.

2)       Dårar, borttagne och sådana uslingar, som av smittosamma eller obotliga sjukdomar är besvärade, såsom kräfta, fallandesot, spetälska m.m., vilka vistas ibland andra är ohyggligt eller skadligt.

3)       Barn, som av sina föräldrar ej få tillräckligt underhåll.

[2]I samma veva fick ”Borgerskapets Äldste” i uppdrag att skaffa fram ersättningsmark för ett nytt brännvinsbränneri i staden. Det uppdraget är ännu oredovisat och torde därmed vara Uppsalas äldsta kända  kommunala långbänk.

[3]Gabriel Wilhelm Gillberg, född 29 september 1801 i Tegelsmora, död 23 mars 1890 i Uppsala, var en framgångsrik affärsman i Uppsala. Hans verksamhet i staden var i allt väsentligt förlagd till Gillbergska gården (kv. Holmen) vid nuvarande Fyris torg, men han hade även ett eget hus vid Stora Torget (nuvarande Nordeas bankfastighet). Han var även ägare till Bryggeriet Holmen. 1862 invaldes han i Uppsalas första stadsfullmäktigeförsamling och han var under flera riksdagar ledamot för Uppsala. Gillberg donerade stora summor till bland annat Uppsala stads barnhusfond och Gillbergska barnhemmet, Akademiska sjukhuset med mera. Hans porträtt, målat i olja, hänger i Uppsala stadshus.

[4] År 1619 förslog Gustav II Adolf en ny stadga för städernas administration som innebar att borgerskapet skulle utse ett antal betrodda borgare vilka skulle representera borgerskapet inför Magistraten, benämnd Borgerskapets äldste.

Oxenstiernska huset
Nils Rosén
Israel Hwasser
G W Gillberg
Första sjukhusbygget i kv. Bleket

Samarbetet med Pharmacia påverkade forskningsarbetet

Under 1900-talets senare hälft gjorde forskningen inom kroppssjukvården stora och snabba framsteg. Det var en utveckling som i hög grad påverkades av det nära samarbetet med universitetet och läkemedelsbolaget Pharmacia.

Forskningsarbetet blev snabbt en självklar del av vardagen på Akademiska sjukhuset. Tillsammans med universitetet och Pharmacia utvecklades forskningsverksamheten till internationell världsklass. Här bedrevs avancerad medicinsk forskning baserad på de senaste rönen. Dessutom genomfördes under en lång följd av år ett stort antal kliniska prövningar av läkemedel på sjukhuset.

Även om forskningsverksamheten fortfarande är omfattande går det inte att komma ifrån att utvecklingstakten dämpades en hel del då Pharmacia försvann från Uppsala.

Regionsjukhus

Akademiska sjukhuset blev 1961 ett av Sveriges första regionsjukhus. I samband med detta utvecklades nya specialistkliniker vid sjukhuset. Då etablerades särskilda kliniker för t.ex. centraloperation, röntgen och laboratorier, plastik-, neuro- och thoraxkirurgi, kirurgisk och medicinsk urologi, gynekologisk onkologi m.m.

Några år senare – 1967 – blev landstiget huvudman även för Ulleråkers sjukhus. Samariterhemmets sjukhus fick däremot vänta ända till 1997 innan det kom att uppgå i Akademiska sjukhuset.

Under 1970-talet byggdes Akademiska sjukhuset ut med många nya stora vårdbyggnader. Det var då sjukhuset fick sin nuvarande karaktär av storsjukhus av internationell klass.

Nu – i mitten av 2010-talet – är det dags för ett nytt omfattande om-, till- och nybyggande av sjukhuset; allt för att även framgent kunna erbjuda sjukvård av hög internationell klass.

Uppsala läns landsting ny huvudman för sjukhuset 1983

Akademiska sjukhuset förblev statligt fram till 1983, då landstinget blev ny huvudman. Sjukhuset kom då att företrädas av en särskild sjukhusstyrelse som utsågs av landstinget. Ett femårigt förberedelse- och förhandlingsarbete föregick övertagandet. Att förberedelserna drog ut på tiden berodde nog på att sjukhuset organisatoriskt var en milt uttryckt krånglig företeelse med en statlig direktion sammansatt av såväl landstingsvalda som statligt utsedda ledamöter och med budgetdirektiv från såväl staten som landstinget. Och för att röra till det än värre ingick i systemet att det var universitetets konsistorium som bestämde med vilken  budget sjukhuset skulle arbeta.

Systemet med en särskild sjukhusstyrelse upphörde med utgången av år 2002. Ledningen av sjukhuset övertogs då av landstingsstyrelsens ägardelegation.

Landstingets övertagande av Akademiska sjukhuset kan betraktats som landstingets hittills största beslut någonsin. Vägen fram till beslutet var kantad av många törnen. Landstingets representanter i direktionen menade tätt som oftast att de statliga företrädarna torgförde alltför drastiska och oplanerade verksamhetsbegränsningar till men för sjukhusets utveckling.

Överenskommelsen med staten var klar i december 1981. Ett enigt landsting (där de  fyra demokratiska partierna Centerpartiet, Folkpartiet. Moderaterna och Socialdemokraterna ingått i förhandlingsdelegationen) godkände i februari 1982 överenskommelsen och övertagandet skedde den 1 januari 1983. I pengar innebar affären att landstinget fick ett statligt övergångsbidrag med  475 milj. kronor under 10 år.

Akademiska sjukhuset

Dagens Akademiska sjukhus

Verksamheten på Akademiska sjukhuset är omfattande. En dag på sjukhuset kan enligt vad sjukhuset själv uppger genomsnittligt se ut ungefär så här:

  • 11 barn föds

  • 150 patienter får vård på akutmottagningen

  • 906 patienter kommer till ett läkarbesök

  • 85 patienter opereras

  • 165 patienter skrivs in för sjukhusvård

  • 5 700 prover tas på vilka det utförs 26 000 analyser

  • 60 personer kommer för blodgivning  

  • 140 patienter blodgrupperas

  • 105 ambulansuppdrag genomförs av sjukhusets 18 ambulanser

  • 1 500 luncher och middagar serveras till inneliggande patienter

  • 3 500 försändelser skickas via rörpost

  • osv.

Jobbet utförs av cirka 10 000 anställda och verksamheter kostade (2015) cirka 8.7 miljarder kronor och gick då men en förlust på 233 miljoner kronor.

Idag (2016) är Akademiska sjukhuset mitt uppe i en lika omfattande som genomgripande ny- och ombyggnadsperiod. Fram till 2023 skall det byggas 60 000 kvm nya vårdbyggnader och dessutom ska 80 000 kvm i befintliga byggnader byggas om och uppgraderas; allt till en beräknad totalkostnad av cirka 6 miljarder kronor.

Mångmiljardbygget Akademiska sjukhuset är säkerligen ett komplicerat bygge som måste styras med säker hand. Just nu (2016) verkar den handen lite darrig och de ekonomiska ramarna lite osäkra. För en utomstående betraktare verkar det som att landstingspolitikerna tappat något av greppet över kostnadsutvecklingen men det blir nog bra när det hela är färdigt. Vi hoppas på det i alla fall.

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

09.07 | 21:54

Hej
Nu har Nils V Sterners grav överlåtits till NN. Hur tycker du att Uppsala bevarar sitt kulturarv på andra sidan?

...
14.06 | 23:01

Hej!!
Roland
Dessutom var Raab släkt med matematikprofessorn i Uppsala Arne Beurling , som knäckte den tyska G maskinens kod. Hur han lyckades är otroligt.

...
05.06 | 23:37

Allt Agius skrivit om Uppsala är mycket bra, inressant. Hittar man något inressant på datorn, är det Agius som gjort alltihop. Märkligt!Fortsätt med det.

...
06.05 | 13:21

Trevligt att hitta den här sidan. Mina minnen från Uppsala-Ekeby är från år 1974 då UE och finska Wärtsilä inledde ett samarbete mellan Rörstrand och Arabia.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS