Siwertska stenhuset
Hörnfastigheten Drottninggatan/Fyristorg har en skiftande historia. På 1600-talet fanns på den plats där ”Politiska knuten” kom att finnas en gård avsedd till
bostad åt stadens kyrkoherde, dvs. den äldste teol. professorn, som samtidigt var domprost. Men det var sällsynt att kyrkoherden/domprosten bodde där eftersom de nästan regelmässigt hade egna gårdar att bo i. Den siste
domprosten på 1600-talet, Jesper Svedberg, ville t.ex. inte bo där då han hade en betydligt större och finare gård vid Stora Torget. Kyrkoherdegården blev tillsammans med all annan bebyggelse på den nuvarande torgytan
lågornas rov i samband med den stora stadsbranden 1702.
Före branden 1702 var platsen, som idag rymmer Fyristorg, ett bebyggt kvarter. Redan i början av 1300-talet såg domprosten Andreas And till att här byggdes ett sjukhus
och ålderdomshem, kallat Helgeandshuset[1]. Efter branden 1702, då hela kvarteret blev lågornas rov, gjordes
området om till ett torg, som fick namnet Vedtorget[2].
Det var efter branden 1702, som rådmannen Johan Siwert
blev ägare till den f.d. kyrkoherdegården som ännu senare, år 1900, kom att bli ”Politiska knuten”. Domboken för den 20 september 1705 berättar att rådman Johan Siwert där låtit bygga ”ett
kostsamt och vackert steenhuus”. Det var det huset, som kom att kallas det ”Siwertska huset” och det var det huset, som långt senare på sin fasad fick härbärgera den anslagstavla som skapade begreppet ”Politiska
knuten”. 1970-talets politiska ambition att restaurera huset, som hade hyst ”Politiska knuten”, fick plötslig aktualitet efter en brand i huset intill 1980. Matell arkitekter skapade då den stadsbild som finns där idag.
Det Siwertska huset var byggt i två våningar. I den övre våningen fanns en magnifik bostad där den Siwertska familjen bodde. I den nedre våningen återfanns den i dåtidens Uppsala oerhört populära krog-
och caférörelsen ”Siwertska källaren”, som från 1713 drevs av rådmannens son och namne Johan Siwert d.y. I Uppsala var det här i flera årtionden innestället före alla andra i stark konkurrens från
Källaren Äpplet (namnändrat 1870 till Restaurang Phoenix). När sedan Restaurang Phoenix 1934 byggdes om till mjölkbar betraktades det som ett helgerån; att man bara kunde förstöra en så fin gammal restaurang som
Phoenix.
******
Fastigheten har sedan 1700-talet använts för en rad olika näringsverksamheter.
[1] Se separat artikel på hemsidan www.rolandagius.se.
[2] Sitt nuvarande namn, Fyristorg, fick torget först 1891