"Politiska knuten"

Uppsala var fram till mitten av 1800-talet en av Sveriges mera utpräglade jordbruksstäder. Det var mer som en ansamling av bondgårdar än en stad. Nästan alla gårdar i staden hade egen boskap. Grisar, höns och getter strövade fritt omkring i staden för att hitta en del av sin mat. På 1750-talet fanns t. ex. cirka 2 500 nötkreatur i staden (men dessbättre inga miljöpartister som jagade kossorna som miljöbovar). Man hade till stor del ett naturahushåll där de flesta försörjde sig som bönder och vid sidan om hade något annat yrke eller tjänst; som t.ex. professor.

Antalet invånare i staden uppgick 1850 till nästan 7 000 och var fördelade i staden efter ett hävdvunnet socialt mönster; de som tillhörde kyrkan och universitetet bodde på västra sidan om ån, de som arbetade inom hantverk, handel och begynnande industri bodde på den östra sidan. Men en sak hade de gemensamt; den ”Politiska knuten”.

 ”Politiska knuten”

  • …men farfar, hur kommunicerade du och dina kompisar när du var ung och det inte fanns varken radio, TV, mobiler, SMS eller e-mail…, frågade det lilla barnbarnet.

  • …vi träffades vid ”Politiska knuten” och pratade med varandra, var mitt lika korta som korrekta och enkla svar.

”Politiska knuten” är idag en bortglömd institution i Uppsala. Inte särskilt många uppsalabor känner till begreppet som sådant eller vet var platsen låg. Platsen fanns på Fyristorg i hörnet av torget och Drottninggatan. Där på hörnhuset – väggen till J. G. Haaks & Co:s lamp- och lysoljeaffär – satte tryckeriföretaget Almqvist & Wiksell år 1900 upp en anslagstavla. Innan anslagstavlan kom på plats kallades platsen ”Haakens hörn”. Avsikten med anslagstavlan var att den skulle – i konkurrens med de lokala tidningarna – fungera som ett slags nyhetsförmedlare. Och det blev en succé.

Hörnfastigheten på Drottninggatan/Fyristorg är i grunden det Siwertska stenhuset från 1700-talet, dock har det förlorat sitt ursprungliga utseende. Krogen – ”Siwertska källaren” – i det Siwertska huset drevs i drygt hundra år och under senare delen drev ägarna till och med en uteservering på Vedtorget, senare omdöpt till Fyristorg. Sedan – på 1800-taletblev hörnet känt som Haakens hörn då J. G Haak drev sin diversehandel där. Efter Haaks diversehandel blev hörnet – i början av 1900-talet – känt som ”Politiska knuten” för att man brukade sätta upp kungörelser om nyheter på husväggen.

 Den här anslagstavlan kom i Uppsala att spela en stor roll. Platsen blev en populär mötesplats för stadens befolkning, en samlingspunkt där de politiska diskussionerna kunde gå höga – därav namnet ”Politiska knuten” – då man kommenterade det som kommit upp på anslagstavlan. Tavlan blev, skulle man kunna säga, ett slags föregångare till dagens sociala medier Facebook och Twist.

I slutet på 1920-talet hade anslagstavlan spelat ut sin roll som nyhetsförmedlare. De lokala tidningarna – Upsala Nya Tidning, Tidningen Upsala och Riksradion – tog över som uppsalabornas mest intressanta nyhetsförmedlare. Anslagstavlan blev kvar på sin plats några år men flyttades sedan över till andra sidan gatan och kom där att fungera som en affischtavla för lokala arrangemang ännu några år in på 1970-talet.

Politiska knuten
Politiska knuten
Politiska knuten
Interiörbild från Siwertska källaren
Anslagstavlan på sin plats på andra sidan Drottninggatan

Siwertska stenhuset

 Hörnfastigheten Drottninggatan/Fyristorg har en skiftande historia. På 1600-talet fanns på den plats där ”Politiska knuten” kom att finnas en gård avsedd till bostad åt stadens kyrkoherde, dvs. den äldste teol. professorn, som samtidigt var domprost. Men det var sällsynt att kyrkoherden/domprosten bodde där eftersom de nästan regelmässigt hade egna gårdar att bo i. Den siste domprosten på 1600-talet, Jesper Svedberg, ville t.ex. inte bo där då han hade en betydligt större och finare gård vid Stora Torget. Kyrkoherdegården blev tillsammans med all annan bebyggelse på den nuvarande torgytan lågornas rov i samband med den stora stadsbranden 1702.

Före branden 1702 var platsen, som idag rymmer Fyristorg, ett bebyggt kvarter. Redan i början av 1300-talet såg domprosten Andreas And till att här byggdes ett sjukhus och ålderdomshem, kallat Helgeandshuset[1]. Efter branden 1702, då hela kvarteret blev lågornas rov, gjordes området om till ett torg, som fick namnet Vedtorget[2].

Det var efter branden 1702, som rådmannen Johan Siwert blev ägare till den f.d. kyrkoherdegården som ännu senare, år 1900, kom att bli ”Politiska knuten”. Domboken för den 20 september 1705 berättar att rådman Johan Siwert där låtit bygga ”ett kostsamt och vackert steenhuus”. Det var det huset, som kom att kallas det ”Siwertska huset” och det var det huset, som långt senare på sin fasad fick härbärgera den anslagstavla som skapade begreppet ”Politiska knuten”.  1970-talets politiska ambition att restaurera huset, som hade hyst ”Politiska knuten”, fick plötslig aktualitet efter en brand i huset intill 1980. Matell arkitekter skapade då den stadsbild som finns där idag.

Det Siwertska huset var byggt i två våningar. I den övre våningen fanns en magnifik bostad där den Siwertska familjen bodde. I den nedre våningen återfanns den i dåtidens Uppsala oerhört populära krog- och caférörelsen ”Siwertska källaren”, som från 1713 drevs av rådmannens son och namne Johan Siwert d.y. I Uppsala var det här i flera årtionden innestället före alla andra i stark konkurrens från Källaren Äpplet (namnändrat 1870 till Restaurang Phoenix). När sedan Restaurang Phoenix 1934 byggdes om till mjölkbar betraktades det som ett helgerån; att man bara kunde förstöra en så fin gammal restaurang som Phoenix.

 ******

Fastigheten har sedan 1700-talet använts för en rad olika näringsverksamheter.

 



[1] Se separat artikel på hemsidan www.rolandagius.se.

[2] Sitt nuvarande namn, Fyristorg, fick torget först 1891

Med vänlig hälsning
Roland Agius

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

23.10 | 14:24

Tror att man kan räkna det som ett av ursprungen. Det Akademiska sjukhuset (tillkom i början av 1600-talet) slogs ihop med det kommunala U -a hospital c:a 1850.

...
07.10 | 21:24

Min morfars far, Sven David Ragnar Welén omkom där 1936. Samma person?

...
05.10 | 11:43

Intressant läsning om St Eriks och min farfar Anders Starup!

...
04.10 | 02:44

Intressant - minns den nybyggda fabriken i Librobäck som Matell & Nordström arkitekter hade ritat ett kontor till med en glasad pyramid på taket.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS