När Svenska frihjulsnavfabrikens mekaniska verkstad i Uppsala, som tillverkade frihjulsnav åt såväl Nymans verkstäder som Josef Eriksson cykelfabrik (Fram) 1912 ombildades bytte företaget namn till Fabriks AB Osmund.
Men det var inte bara ett namnbyte. Även produktionen fick en helt annan inriktning. Frihjulsnavet ersattes med tillverkning av olje- och gaseldade industriugnar, elektriska ugnar, härdugnar, smidesugnar, blåsmaskiner och nitritvärmeugnar.
Osmunds tillverkade också lokomotivhjulringar, evakueringsventiler, högtrycksfläktar, transportrullar till brädgårdar m.m. 1936 infördes i produktionsprogrammet en patentskyddad tillverkning av temperaturregulatorer, som marknadsfördes
under namnet ”FABO”.
Bakom den här omvandlingen stod en ingenjör Sidén tillsammans med bagarmästare Carl Åberg och direktör Arvid Hedfors med den senare som verkställande direktör.
Företaget höll till att börja med till i hörnet av Svartbäcksgatan och Fabriksgatan i lokaler som tidigare rymt Svartbäckens Brännvinsbränneri och Monas danssalong (senare biograferna Saga och Edda).
I takt med att tillverkningen ökade krävdes nya och större lokaler och 1918 flyttade företaget in i då nya fabrikslokaler på Norra Kungsgatan 6–8 (sedermera Adilsgatan 5–7) i Svartbäcken. 1947 var det dags för
nästa flytt, den här gången till nybyggda lokaler på Sågargatan 9–11 i Kungsängen.
Från att ha varit en mindre verkstad utvecklades Osmunds till ett stort företag med specialinriktad produktion.
I stadsdelen Kungsängen i Uppsala fanns som nära grannar ett knippe tunga verkstadsindustrier. Förutom Osmunds fanns där även Stål & Maskin AB och Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstad AB.
Under
krigsåren på 1940-talet hade företaget 175 anställda. Produktionen var då huvudsakligen inriktad på vedeldade och elektriska ugnar. Leveranserna gick då i allt väsentligt till mottagare i Sverige, Finland, Norge
och Danmark. Efter kriget nästan halverades antalet anställda. 1953, då sönerna Karl Einar och Kurt tog över ledningen av företaget efter fadern Karl Einar Lundberg, hade företaget ett 90-tal anställda.
Osmunds hade under en lång följd av år, från 1927 till 1953, en synnerligen expansiv period med ingenjör Karl Einar Lundberg som verkställande direktör i företaget. Som sådan efterträddes
han av sin äldste son och namne. På 1970-talet hade företaget ökat till något över 100 anställda. Osmundfabriken i Uppsala och dess produktion var då välkända i stora delar av världen.
Osmund - ”ibland de första detta rikets producter uti järn”
Osmund är annars ett ord, som under medeltiden var förknippat med ämnesjärn ur blästerugnar.
Redan i mitten av 1300-talet var osmundjärnet ett känt begrepp inte bara i Sverige utan också i resten av Europa.
I ett gammalt "Bergverks Lexikon" från 1700-talet kan man under rubriken
"Osmundssmide" läsa: "Säkrast är dock det, att osmund varit ibland de första detta rikets producter uti järn, och det mycket allmänt, hälst uti de mäst aflägsne och skogrikaste provincier, långt förrän
konsten att kola varit bekant, och kan hända redan uti Hedentima, då Dvärgasmidet idkades ---- Uti början af 13:e Seculo var redan osmund en handelsvara, som exporterades till utländningar ----".
Ingen vet med säkerhet varifrån ordet osmund kommer. Men järnet, som kallades osmund, kom i alla fall från Sverige. Det äldsta belägget på ordets förekomst lär vara en holländsk tullhandling
från år 1252, där det betecknar ett från Sverige importerat järn.
Men vad finns det för samband mellan den suggestiva Osmundfiguren med sitt fängslande utseende och företaget
Fabriks AB Osmund, som valt att använda honom som sitt firmamärke? I det ovan citerade lexikonet talas det om ”dvärgasmide i hedentima”. Det är ett uttryck med suggestiv innebörd och hör samman med smideskonstens
barndom. När Fabriks AB Osmund själva skulle förklara sambandet mellan Osmundfiguren och företaget tyckte man att namnet Osmund var väl värt att bevara. Här fanns, menade man, samma klang av mystik och hednatro som i uttrycket
”dvärgasmide i hedentima”. Och menade företaget: ”Vi sätter en ära i att åt nutid och eftervärld kunna bidra till att hålla levande ett namn med så stolta traditioner.
Ett klokt val skulle jag vilja tillägga.